Nej till fri rätt till bidrag

Ledare: Förvaltningsrätten har öppnat upp för försörjningsstöd till EU-migranter. Men det är inte Sveriges ansvar att försörja dem, skriver Bawar Ismail.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

En EU-migrant i skånska Eslöv fick nyligen rätt till försörjningsstöd av Förvaltningsrätten i Malmö. Kvinnan hade haft en kortare anställning och sedan blivit arbetslös. Under tiden hade hennes barn hunnit börja i skolan. Kommunen ansåg att kvinnans uppehållsrätt i Sverige hade upphört sex månader efter att hennes anställning löpt ut.

Förvaltningsrätten utgick dock ifrån barnens behov och betraktade familjen som bosatt i Eslöv då barnen gick i skolan där. Beslutet lutar sig mot en dom från EU-domstolen år 2008 (SVT 25/5).

Utslaget är problematiskt av flera anledningar. Svenska kommuner har tagit emot ett stort antal nyanlända. På många håll i landet krackelerar grundläggande samhällsfunktioner. Socialtjänsterna är överbelastade. Klassrummen är överfyllda. Såväl långsiktiga som kortsiktiga boendelösningar är svåra att hitta.

ANNONS

Flera kommuner erbjuder även barn till papperslösa flyktingar och EU-migranter skattefinansierad skolgång. En rättighet enligt Skolinspektionen, oavsett om föräldrarna har uppehållstillstånd eller inte (SVT 29/2). Förvaltningsrättens beslut om EU-migranten i Eslöv kan alltså få konsekvenser för de kommuner som ordnat utbildningsplatser för barn till papperslösa – nu måste de kanske också betala ut kommunalt försörjningsstöd.

Hur ska en sådan ökad kostnad hanteras i landets kommuner? Nu när kommunerna brottas med följderna av flyktingkrisen är det högst relevant att ifrågasätta om Sverige även ska ta ansvaret för att försörja EU-migranter. Det ansvaret vilar nämligen på migranternas hemländer, så som Bulgarien och Rumänien.

I debatten om EU-migranter och tiggare har det talats om förbud, avhysningar och påtryckningar mot länder som Rumänien. Rätten till försörjningsstöd för EU-migranter skulle bara neutralisera eventuella förslag för att hantera det utbredda tiggeriet.

Förvaltningsrättens beslut för tankarna till diskussionen i Storbritannien. Den 23 juni röstar britterna om landet ska stanna kvar i den Europeiska unionen. En stor del av valrörelsen har handlat om EU-migranter och vilka förmåner de bör ha eller inte ha. Storbritanniens premiärminister David Cameron förhandlade fram ett avtal med övriga EU-ledare som bland annat skulle reglera sociala förmåner för EU-migranterna. Barnbidrag ska exempelvis räknas om till levnadsnivån i det land där barnen är bosatta och sociala förmåner ska kunna frysas i upp till sju år.

ANNONS

Det är för tidigt att se vilka konsekvenser Förvaltningsrättens beslut får för landets kommuner. Om det skulle få en spridningseffekt, och allt fler kommuner tvingades betala ut bidrag till arbetslösa EU-migranter, bör Sverige följa i britternas fotspår och frysa de sociala förmånerna. För fri rörlighet innebär inte fri rätt till bidrag.

ANNONS