Naomi Abramowicz: Göteborg, lär av Århus!

Sverige har mycket att lära av Danmark i kampen mot den våldsbejakande islamismen.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Terrorforskaren Magnus Ranstorp brukar säga att Danmark befinner sig på universitetsnivå i sitt arbete mot våldsbejakande islamism medan Sverige är på förskolenivå. Det ligger mycket i det.

Det är främst under 2015 som Sveriges kommuner, däribland Göteborg, har vaknat upp och insett det allvarliga hotet från den våldsamma islamismen. Danmark insåg, långt innan Sverige, att jihadismen skulle kunna bli ett hot och vinna mark i landet.

Redan 2004 började Folketinget att diskutera hur man skulle göra för att förhindra den utvecklingen. Landets näst största stad Århus tog täten i arbetet och satte igång med förebyggande åtgärder under 2007.

Inte nog med att Århus var tidigt ute, deras ansträngningar har lönat sig. 2013 åkte uppemot 30 personer från Århus för att ansluta sig till terrororganisationen IS i Syrien, sedan dess har siffran sjunkit radikalt. Enbart en person reste under 2014, förra året var det tre stycken.

ANNONS

Därför vallfärdar politiker, journalister och tjänstemän till Århus för att förstå hur kommunen har fått bukt med problemen. Torsdagen den sjunde januari skedde det omvända.

Då kom representanter från skola, polis, socialförvaltningen och universitetet i Århus kommun till Göteborg för att hålla ett seminarium om den så kallade Århusmodellen.

Den är inte raketvetenskap, det är bara sunt förnuft. Så sammanfattade en lärare från Århus arbetet. Kommunen har en nära samverkan mellan skola, socialförvaltning och polis. Det täta samarbetet gör att färre potentiella IS-rekryter riskerar att hamna mellan stolarna, i stället kan de fångas upp i ett tidigt stadium.

Utöver detta blandar man metoder som dialogbaserade workshops i skolklasser, återkommande expertmöten, offentliga informationsmöten, föräldranätverk och mentorsprogram.

Därtill anordnas kurser för myndighetspersonal för att de ska lära sig att känna igen tidiga tecken på radikalisering,

Detta kompletteras med ett så kallat infohus som drivs av polis och annan myndighetspersonal. Det är inget fysiskt hus, utan består av en mejladress och ett telefonnummer dit föräldrar, lärare och vänner kan höra av sig om de oroar sig för att någon i deras närhet visar tecken på att vilja ansluta sig till IS.

Även om modellen har visat sig vara effektiv har den också fått kraftig kritik. Vissa anser att den har inslag som är för mjuka. Exempelvis syftar inte modellen till att ändra ungdomars syn på islam, att få dem att byta miljö eller att lämna sitt gamla liv.

ANNONS

Tanken är i stället att vinna deras förtroende, erbjuda medmänskligt stöd och att få dem att känna sig sedda. Och framförallt: Att stoppa dem från att åka till Syrien och begå våldsdåd.

Århus kommun har även anklagats för att ha en för slapp inställning till den radikala Grimshøjmoskén, som predikar den stränga salafistiska läran. Nästan alla som har rest till Syrien har haft kontakt med moskén. Dess företrädare är öppna med sina åsikter: De tror inte på demokrati, är för ett kalifat och tar inte avstånd från IS. Förra året var det på tal att stänga moskén. Men kommunen har valt att föra en dialog med företrädarna för att ha en chans att kunna påverka dem och se till att inte fler reser till Syrien.

Metoderna kan definitivt ifrågasättas men hur oaptitliga de än verkar talar ändå siffrorna sitt tydliga språk: Kommunen har lyckats. Antalet IS-rekryter har minskat drastiskt. Betyder det att problemen är borta? Självklart inte, men det är åtminstone färre personer som har rest för att utföra terrordåd i IS namn.

Vad kan Göteborg, som har blivit Nordens främsta rekryteringsbas för jihadister, lära sig av Århus?

Göteborg bör precis som Århus ha ett väl strukturerat samarbete mellan skola, polis och socialförvaltning för att upptäcka potentiella IS-rekryter så fort som möjligt.

ANNONS

En av de viktigare läxorna från Århus är att ett gediget arbete mot våldsbejakande islamism kostar.

Århus lägger tio miljoner kronor om året på sitt arbete, Göteborgs kommun lade endast två miljoner kronor i budgeten inför 2016. Göteborg måste göra som Danmark och lyfta arbetet till universitetsnivå.

ANNONS