Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Monopolet är omodernt

Att en vuxen människa inte kan gå och köpa en flaska vin efter klockan 15 på en lördag skapar en del absurda situationer. Inför storhelgerna brukar köerna till Systembolaget vara långa och vakter får stå vid entréerna och slussa in människor.

Att det i Sverige är kontroversiellt att tillåta vin- och ölproducenter att sälja lokalt bryggda produkter säger en del om vilket problematiskt område alkoholpolitiken är. Även bland de partier som i grunden är positiva till gårdsförsäljning finns en försiktighet som kan förklaras med att frågan också handlar om vilken roll Systembolaget ska ha. 

Beslutet från Liberalernas landsmöte illustrerar detta dilemma väl: Partiet anser att gårdsförsäljning av alkohol bör vara tillåtet – men bara om man hittar en modell som inte riskerar Systembolagets monopol. Även Centerpartiet och Sverigedemokraterna vill tillåta gårdsförsäljning av alkohol men samtidigt behålla Systembolagets monopolställning. Moderaterna är inne på en liknande linje och vill se ett system där alkoholproducenter blir ombud för Systembolaget.

Således finns en riksdagsmajoritet för gårdsförsäljning men ingen majoritet för att avskaffa monopolet. Detta sätter partierna i en knepig situation då de båda linjerna inte är helt enkla att förena med varandra. Den tidigare Alliansregeringen tillsatte en utredning i frågan som visade att det skulle vara svårt att tillåta gårdsförsäljning som är förenlig med EU:s lagstiftning och samtidigt behålla monopolet. 

Den stora frågan torde emellertid inte handla om att hitta kryphål som gör att vi kan tillåta gårdsförsäljning och samtidigt värna Systembolagets monopol, utan om varför vi ska ha ett monopol överhuvudtaget. Alkoholmonopolet är på många sätt omodernt.

Att en vuxen människa inte kan gå och köpa en flaska vin efter klockan 15 på en lördag skapar en del absurda situationer. Inför storhelgerna brukar köerna till Systembolaget vara långa och vakter får stå vid entréerna och slussa in människor. Samtidigt töms hyllorna när köpare ska fylla på förrådet hemma. Ur folkhälsosynpunkt kan man dessutom fråga sig hur bra det är att genom usla öppettider indirekt uppmuntra människor att hamstra alkohol inför storhelger.

Det främsta argumentet för att vidmakthålla Systembolagets monopol är just dess påstådda folkhälsofrämjande effekter. För drygt ett år och ett halvt år sedan hade Systembolaget till exempel en omfattande kampanj där det hävdades att man räddar 2000 liv per år. Påståendet bygger emellertid på forskning med omfattande metodologiska brister, vilket påpekats av nationalekonomen Jacob Lundberg (Timbro, 29/4 2016). 

Erfarenhet visar dessutom att det saknas något starkt samband mellan ökad tillgänglighet och ökad konsumtion: År 2004 infördes till exempel fri införsel av alkohol för personligt bruk, samtidigt som konsumtionen började minska samma år (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2015). Även i de fall där ökad tillgängligheten faktiskt lett till ökad konsumtion, som efter EU-inträdet, har man inte kunnat se att detta skulle ha lett till de negativa effekter som befarades. Till exempel har alkoholdödligheten i Sverige minskat enligt Socialstyrelsens siffror från 2015.

Själva syftet med Systembolaget – att främja folkhälsan – bygger på ett föråldrat antagande om människors konsumtionsmönster. Att en överkonsumtion av alkohol är mycket skadlig är inget argument för att ett statligt monopol är det mest effektiva sättet för att hålla nere konsumtionen. 

Alkoholmonopolet till trots har det under flera decennier skett avregleringar på området. Systembolagets införande var i sig en del av detta genom att det ersatte det gamla motboks-systemet som reglerade hur mycket alkohol man fick köpa. Även öppettiderna har förlängts och år 2001 började man återigen ha öppet på lördagar. Trots detta går det inte att se att den ökade tillgängligheten i sig skulle ha lett till en ökad konsumtion; totalt sett minskade alkoholkonsumtionen med 15 procent mellan 2001 och 2014 (CAN, 2015).

Trots att Sverige etappvis lättat på alkoholregleringarna har det inte påverkat konsumtionen nämnvärt. Ytterligare avregleringar, exempelvis möjlighet till gårdsförsäljning, lär knappast förändra det tillståndet.
 

Mest läst