Den som säljer sin bostadsrätt betalar skatt på vinsten. Det är sen gammalt, men efter ny ”rättslig vägledning” från Skatteverket kan bostadsrättsinnehavare bli tvungna att betala så kallad reavinstskatt för den lägenheten som man bor i (SvD 20/2). Det vill säga: betala skatt för en vinst som man ännu inte har fått ut.
Den nya praxisen gäller för förändringar av bostadsytan eller för förvärv av parkeringsplats i anslutning till lägenheten. Detta utlöser då full reavinstskatt, vilket innebär lika mycket skatt som man hade blivit tvungen att betala om man sålde sin bostad.
Detta torde påverka bostadsrättsinnehavare så att de inte vågar köpa en parkeringsplats om möjligheten skulle uppstå. Det är förstås tråkigt att omotiverade regler ska sätta stopp för det, i synnerhet som möjligheten till ett sådant köp främst uppstår om föreningen beslutat sig för att sälja parkeringsplatser; valet står då inte mellan att köpa eller hyra en plats, utan mellan att köpa en eller att inte ha någon alls.
Vad som emellertid verkligen är beklämmande är att denna praxis kan komma att gälla retroaktivt. Ett fall som uppmärksammats i samband med den nya praxisen är en bostadsrättsförening på Östermalm i Stockholm som sålde samtliga parkeringsplatser till sina medlemmar under år 2016. Numera äger medlemmarna sina parkeringsplatser i stället för att hyra dem. Med den nya praxisen kan ett 30-tal medlemmar komma att åka på en skattesmäll på 25 miljoner kronor (SvD 24/2).
Eftersom man ännu inteharsålt lägenheten och fått ut vinsten har man inte några ”nya ”pengar att använda till att betala skatten. För den som bor i en storstad och haft sin lägenhet länge blir reavinstskatten sällan någon liten summa, utan kan röra sig om miljonbelopp. Även om man bara bott i sin bostad några år kan värdeökningen vara så stor att reavinstskatten motsvarar hundratusentals kronor. Det är väldigt få människor som kan hantera en så stor oförutsedd utgift – som i värsta fall kan motsvara flera årslöner. Den som inte har dessa pengar på sitt bankkonto kan därmed bli tvungen att ta ett lån för att betala.
Detta kan tyckas vara en perifer fråga som enbart berör ett fåtal personer som tillhör medelklassen. Frågan är dock större än att bara handla om parkeringsplatser och den berör oss alla. Den sätter nämligen fingret på hur rättslösa vanliga medborgare kan varaomregelverkentillåts vara oförutsägbara. Över en natt kan människors ekonomiska situation förändras drastiskt för att Skatteverket har en ny praxis. Det är inte värdigt en rättsstat.
