Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Matchfixning göder grov kriminalitet

Krafttag mot matchfixningar är ännu en pusselbit som måste läggas för att kunna vända utvecklingen med den intensifierade gängkriminaliteten.

Att Sverige slog ut Italien och därmed kvalificerade sig för VM är en fotbollshändelse som många kommer att bära med sig från det här året. En annan – dock mindre glädjande – snackis var den match som skulle ha spelats i maj mellan IFK Göteborg och AIK men som ställdes in till följd av misstänkt försök till matchfixning. 

AIK:s förstemålvakt var avstängd och andremålvakten skulle spela sin första allsvenska match på två år; då erbjöds han en stor summa pengar och med förtäckta hot framfördes krav på att han skulle underprestera (Svenska Fotbollsförbundet 18/5).

Händelsen är dessvärre inte unik, i år har polisen fått in ett 30-tal tips om misstänkta matchfixningar där det förekommit hot, våld och utpressningar (SVT 13/11). Vad som däremot är unikt med fallet som beskrivs ovan är att den utsatte spelaren vågade larma. Det är något alla som bryr sig om svensk fotboll bör vara tacksamma för.

Problemet är emellertid större än att bara omfatta själva fotbollen. SVT Nyheter har pratat med kriminella som har insyn i branschen och dessa beskriver hur gängmedlemmar tvättar och omsätter pengar från vapen- och droghandel genom att organisera läggmatcher (SVT 13/5). Sedan tidigare är det känt att det ökade dödliga våldet, till följd av ökat antal skjutningar, har en stark koppling till handeln med narkotika. 

Även matchfixningarna har ”direkta kopplingar till de gäng eller nätverk som skjuter ihjäl varandra” hävdar kommissarien Fredrik Gårdare som leder polisens aktionsgrupp mot kriminalitet inom idrotten. Krafttag mot detta är således ännu en pusselbit som måste läggas för att kunna vända utvecklingen med den intensifierade gängkriminaliteten i Sverige.

I den spelutredning som överlämnades till regeringen i slutet av mars föreslogs att processen kring att rigga matcher ska bli en brottslig handling som kan ge fängelse i upp till sex år. På en presskonferens i juni – alltså kort efter den inställda matchen i Allsvenskan – förkunnade sedan civilminister Ardalan Shekarabi (S) att matchfixning blivit en prioritetsfråga i regeringens spelutredning (TT 7/6). Även Shekarabi vill se ny lagstiftning kring ”spelfuskbrott”. Men är det vad som saknas för att kunna komma till rätta med problematiken kring matchfixningar?

Redan idag finns lagar om mutbrott och bedrägeri som gör matchfixning brottsligt. Enligt Fredrik Gårdare är dessa lagar tillräckliga. Problemet är snarare att resurserna inte räcker till. Gårdares grupp har mycket att göra och han påtalar att det kan ta månader att få till en teknisk undersökning av en beslagtagen telefon. Därmed blir det svårt att bevisa brott där ord står mot ord. Förutom mer resurser för att kunna utreda brotten i sig är det även viktigt att hotbilden mot de spelare som vågar larma utreds och att spelarna erbjuds skydd om så krävs.

Ny lagstiftning är ett relativt enkelt sätt för våra makthavare att visa sig handlingskraftiga inför väljarna. Det kan däremot inte alltid vara svaret på problem som uppstår. Även i de fall där det finns luckor i lagen som behöver täppas till kommer ny lagstiftning hjälpa föga ifall polisen inte också har de resurser som krävs för att utreda brotten.

Mest läst