Maria Haldesten: Rädda själar river Gårda

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

När New York Times utnämner Göteborg till en av Europas coolaste städer är det inte evenemangsstråket och Avenyn man syftar på. Det är stadens oslipade juveler som fångat reporterns blick.

Men så är det väl knappast det nya, superstylade och välsmorda som kan locka en turist från ett land som redan gör allt sådant tio gånger bättre. Mycket av Göteborgs attraktionskraft ligger i de där husen, gårdarna och miljöerna som utsöndrar kulturhistoria och levnadsöden ur varenda spricka i murbruket. Som vid Bangatan 10, eller i Gårda.

De få kvarvarande kåkarna i södra Gårda är förvisso något mer nedgångna än när jag en gång i tiden hjälpte till med att flyttstäda lägenheter där för att dryga ut studiebidraget. Men ändå. När jag nyligen strosade genom kvarteren på väg till fäktningsklubben på Åvägen, upplevde jag att områdets själ finns kvar, mot alla odds.

ANNONS

Men hur länge? Senaste budet från politiskt håll är tydligen att Gårda är för farligt för att bo i. Jag anar att vissa rivningsvänner gnuggade händerna när räddningstjänsten dömde ut brandsäkerheten. Tillfredsställande brandskydd är förstås angeläget även för kåkar som i princip ligger granne med brandstationen. Men att investera två miljoner för att fixa sådana detaljer borde inte vara en omöjlighet – om viljan finns.

– Husen är ett jättebekymmer, säger Mats Arnsmar (S) till GP.

Klart de är – för en politiker som inget hellre vill än att jämna kvarteren med marken för att lämna plats åt parkeringar.

Vid sidan av brandsäkerhetsbrister anges dålig luftkvalitet och hög bullernivå som skäl för att tvångsförflytta människor och verksamheter. Skulle de argumenten hålla borde Kvarteret Venus i norra Gårda aldrig ha uppförts. Och kåkarna på Prospect hill borde slumpas bort. Men sist jag kollade fastighetspriser verkade det inte så.

Ett annat bulldozerargument är att omfattande renovering ändå skulle tvinga nuvarande hyresgäster på flykt. Kanske det. Men en Hagafiering av Gårda vore ändå att föredra framför rivning. Men det finns faktiskt medelvägar. De boende vore förmodligen inte främmande för att bidra med arbetskraft för att med gemensam kraft fixa viss upprustning. Och den som tänker i termer av studentboenden inser snabbt att här finns möjligheter.

ANNONS

Egentligen är det obegripligt att områdets potential inte utnyttjas bättre. Den som inte förstår grejen, borde ta en promenad längs Åvägen och Mölndalsån en solig dag och fundera över vad ett par uteserveringar kunde göra i bottenvåningen på de gamla husen.

ANNONS