Svenska folket gillar inte vinster i välfärden. En majoritet säger nej i opinionsmätningar. Skattepengar får inte bli vinster till välfärdsföretagens ägare utan måste användas i den verksamhet de anslagits för.
Den 7 juni sade riksdagens majoritet nej till vinsttak i välfärdssektorn, men S kommer ändå att driva ja till vinsttak i valkampanjen, och oppositionen har inte lyckats förklara sin ståndpunkt. Debatten om operativt kapital, värdeskapande investeringar och konservativ redovisning har gått över väljarnas huvud.
Oppositionen bör därför nu fråga varför privata företag får bygga sjukhus och leverera läkemedel, hjärt-lungmaskiner, ambulanser och datorer till vår offentliga sektor. Skattemedel går ju därmed till oreglerade vinster. Företag som Skanska, Pfizer, Getinge, Volvo och Apple tjänar storkovan.
Det hävdas att friskolor har färre behöriga lärare än kommunala och därmed får över skattemedel som kan delas ut som vinster. Men ingen kritiserar att Toyota använder färre bilarbetare än Ford för att producera en personbil. Det är därför som Japan har konkurrerat ut en stor del av USA:s bilproduktion och ingen tror att Toyotabilars kvalitet blir sämre för att de har lägre arbetartäthet i produktionen. Alla förstår att Toyota då inte skulle kunna sälja sina bilar i internationell konkurrens. Det är genom sådana mekanismer marknadsekonomin har slagit ut socialistiska alternativ i världen.
Men det är väl ändå skillnad mellan att producera bilar och sjukhus och att vårda sjuka och utbilda barn? Ja, det är det. Ta exemplet friskolor. Kan vi lita på att föräldrar väljer friskolor med god kvalitet liksom vi litar på att de väljer bilar med god kvalitet. Nej, det är svårt att avgöra vilken skola som ger ens barn bäst utbildning. Då måste betygsättningen återspegla resultatet på ett rättvist sätt och för det krävs nationella prov som inte läcker ut i förväg, som rättas av personer som inte känner eleverna och som gör slut på betygsinflationen. Välskötta nationella prov sägs ofta vara för dyrt, men ett dåligt skolsystem är katastrofalt dyrt. Stat och kommun har ansvaret för att vi får veta hur väl olika skolor lyckas med sin uppgift att ge våra barn god utbildning.
Vidare borde skolpengen vara anpassad till elevernas olika förutsättningar. Skolpengen är i huvudsak densamma för alla barn i en kommun (med viss extraersättning för ”stökiga” elever). Men en friskola kan ha fler barn än genomsnittet från socialt stabila miljöer med utbildade föräldrar. Då är kostnaderna lägre därför att barnens hemmiljöer är bättre, vilket kan medföra vinster som inte motiveras av hög kompetens i skolan.
Egentligen skulle vi därför behöva veta hur mycket varje skola lyckas höja barnens kunskaper från den dag de börjar och ha en skolpeng som tar hänsyn till deras framgång. Det är naturligtvis svårt, men uppgiften för stat och kommun är att söka lösningar som gynnar skolans dynamiska utveckling genom sund konkurrens i stället för att avskaffa friskolorna med ogenomtänkta vinsttak.
