Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Läckorna är inte ett avslutat kapitel

Det är skandalöst att regeringen inte på ett mer rättframt sätt gör upp med säkerhetsläckorna och vad som ledde fram till dem.

För drygt en månad sedan avslöjade Ekot och P4 Stockholm att rikspolischefen Dan Eliasson beslutat om att göra undantag från säkerhetskyddsförordningen (5/9). Detta ska ha skett 2015 i samband med att myndighetens personal- och lönesystem outsourcades till ett kanadensiskt företag.

När det rör sig om hemliga uppgifter med bäring på rikets säkerhet måste informationen mellan polisen och den andra parten krypteras enligt ett system som har godkänts av Försvarsmakten. Men Eliasson fattade beslut om att inte använda försvarets kryptering utan att i stället använda ”andra säkra lösningar”. Han hävdar att han därför inte har brutit mot lagen (TT 6/9).

Nu har det framkommit nya uppgifter om Eliassons agerande. Polisen ska ha bett försvaret om lov att använda en krypteringsmetod som inte var godkänd. Men trots att Försvarsmakten uttryckligen sade nej till detta valde Polisen ändå att gå vidare (SR 6/10).

Bilden som framträder allt tydligare, med myndighetschefer som själva väljer vilka lagar och regler som ska följas, är skrämmande. Det är också häpnadsväckande hur tyst det har varit om detta från regeringens sida, trots att man har fått hård kritik för den bristfälliga hanteringen av IT-skandalen på Transportstyrelsen. 

Nyligen har det även framkommit att Dagens Nyheter i två månader försökt få Ann Linde (S) att svara på frågor om Transportstyrelsen. Linde, som numera är handels- och EU-minister, var statssekreterare hos den avgångne inrikesministern Anders Ygeman (S) under tiden för skandalen och därmed en nyckelperson på regeringskansliet. Trots detta har hon nekat att svara på DN:s frågor. Motiveringen, enligt Lindes pressekreterare, är att DN:s läsare inte längre är intresserade av Transportstyrelsen (DN 4/10). 

Det är ett udda sätt att försöka avleda uppmärksamheten på. Det är inte politikers ansvar att förklara för journalister vilka frågor de ska ställa. Bristande sekretess och säkerhetsrutiner har ett allmänintresse. Det handlar om rikets säkerhet och den enskilde medborgarens integritet. Det är inte heller särskilt svårt att förstå intresset för Lindes inblandning. I ljuset av att Ygeman fick lämna regeringen på grund av IT-skandalen på Transportstyrelsen är det märkligt att hans (på den tiden) närmaste medarbetare försöker låtsas som att inget har hänt och att frågan är ett avslutat kapitel.

Det är skandalöst att regeringen inte på ett mer rättframt sätt gör upp med läckorna och vad som ledde fram till dessa. Även om våra myndigheter är självständiga så är det regeringen som har det ytterst ansvaret för rikets säkerhet och det hade varit klädsamt att erkänna det. Den nonchalans som nu  uppvisas är under all kritik.

Mest läst