Kyrkohandboken ett sista försök till revolution

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det finns verkligen goda skäl för att intressera sig för kyrkopolitik i år. I september är det kyrkoval - det ”glömda valet” där 5,5 miljoner svenskar är röstberättigade. För politikerna innebär Kyrkan möjlighet till pengar, tjänster, kulturell prestige och socialt inflytande.

Den som är intresserad av hur makt och inflytande förändras och förvaltas i det svenska samhället kan inte bortse från landets största organisation. Det är lite av en demokratisk plikt att bry sig om kyrkopolitik – också i vad som brukar beskrivas som världens mest sekulariserade land.

Just i år pågår förutom det rent politiska spelet också som bekant konflikten kring förslaget om ny kyrkohandbok. Hur en sådan utformas får långsiktiga konsekvenser eftersom det är där det beskrivs hur gudstjänstlivet i Svenska kyrkan ska se ut under överskådlig tid. Det förslag som nu ligger anses av många språkvetare, teologer och musiker vara urvattnat, platt och världsligt.

ANNONS

I SvD (24/4) uttryckte fem framstående akademiker från de olika nordiska länderna förvåning och oro över hur Svenska kyrkan hanterar arbetet med den nya handboken. ”Det förefaller som att man i Svenska kyrkan förlorat en del väsentliga insikter i sin egen historia…”.

Hur Svenska kyrkans nuvarande biskopar agerar väcker lika mycket undran som kritik. För den som vill lära sig mer om kyrkans nutida historia, och kanske lite om bakgrunden till exempelvis konflikten om kyrkohandboken, finns dock en aktuell bok som kan rekommenderas.

Idéhistorikern Johan Sundeens ”68-kyrkan – Svensk kristen vänsters möte med marxismen 1965-1989” (Bladh by Bladh förlag) är den första omfattande studien över hur Svenska kyrkan påverkades av 60- och 70-talens politiska vänstervåg. Att den gjorde det har ju inte minst framhållits av de som själva beskrivit sig som en del av den vågen. Tidigare ärkebiskopen K G Hammar lär till exempel ha kallat inflytandet från 68-rörelsen på kyrkan som ”irreversibelt”.

Sundeens bok ger en omistlig del av bakgrunden till dagens kyrkliga trätofrågor. Centralt för 68-generationen i kyrkan var misstro mot det andliga och betoning på det världsliga mer politiska engagemanget – ungefär vad kritikerna anar i förslaget till ny handbok. Svenska kyrkan befinner sig i en brytningstid där en generation håller på att pensioneras. Kanske kan det kritiserade förslaget till ny kyrkohandbok ses som ett sista försök till revolution.

ANNONS
ANNONS