Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kulturrelativism hör inte hemma i socialtjänsten

    Socialtjänstemän ska inte behöva vara antropologer. De ska vara byråkrater som fattar beslut i enlighet med svensk lag.
    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    GP:s granskning av hedersförtryck har väckt många reaktioner. Inte minst fallet med flickan ”Alicia” som giftes bort vid tolv års ålder. I reportaget får hon tio år senare träffa representanter för Angereds socialtjänst som trots en rad varningssignaler såg genom fingrarna. Tjänstemännens förklaring är att socialtjänsten vid tillfället ”inte hade rätt kompetens” och ”saknade kunskap om vad hederskultur är”. I dag är kunskapsläget bättre, hävdar man, även om det finns brister.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Men är det verkligen kunskapen om hederskulturer som brustit? Är det där problemet ligger? Om en ansvarig myndighet vet att en flicka hålls borta från skolan under långa perioder, att hon tvingats att bära speciella kläder, att hon uppvisat blåmärken och att hon sedan blir gravid som trettonåring – vad behöver den då mer veta för att agera? 

    Felet kanske inte var att tjänstemännen visste för lite om hederskulturer, utan att de i mötet med hederskulturen glömde att de var i Sverige, där svensk lag gäller.
    Socialtjänstemän ska inte behöva vara antropologer. De ska vara byråkrater som fattar beslut i enlighet med svensk lag. Besluten ska se likadana ut i Angered som de gör i Örgryte.

    Visst förstår man om socialtjänsten ibland måste konsultera experter om hederskultur. Men socialtjänstemannens roll handlar om myndighetsutövning och det får inte finnas misstankar om att till exempel en flickas religiösa bakgrund bestämmer vilket skydd hon får. 

    Kulturrelativism hör lika litet hemma i socialtjänsten som i en domstol. Om vi ska hindra parallella rättssystem och hålla ihop samhället måste socialtjänsten bli mer rättssäker.
    Fallen av hedersrelaterat förtryck mot flickor och pojkar lär dessutom öka under överskådlig tid. De senaste årens invandring har till stor del kommit från just de delar av världen där hederskultur är starkast och där flickors rättigheter svagast. I närtid kommer också stora grupper av anhöriginvandrare från samma områden. 

    Den politiska nivån måste ge socialtjänsten resurser som motsvarar uppdraget. Men den bör också se till att det inte sker en normförskjutning bland tjänstemännen som fattar de dagliga besluten. Svensk lag ska gälla alla som bor i Sverige och skydda alla barn lika mycket, oavsett var deras föräldrar kommer ifrån. Det är inte svenska tjänstemän som ska utbildas om hederskultur, utan de som kommer hit som ska utbildas om reglerna som gäller här.