Många av de tusentals irakier som tagit sin tillflykt till Sverige efter kriget är Assyrier och kristna. De tillhör i de flesta fall Syrisk ortodoxa, kaldeiska eller österns assyriska kyrka. De kristna i Irak har varit kraftigt överrepresenterade bland flyktingarna i förhållande till sin storlek. Av en miljon före senaste kriget i Irak finns hälften kvar i landet. Det beror på att de varit särskilt utsatta som religiös och etnisk minoritet utan något egentligt skydd. I de kurdiska norra delarna av landet har det varit något lugnare. Men återkommande kidnappningar, mord, våldtäkter och bombdåd mot kyrkor sätter skräck i gruppen och har lett till nya flyktingvågor. Många vittnar om hur kvinnor tvingas klä sig i muslimska traditionella dräkter och familjer mottar hotbrev som uppmanar dem att fly. Trots den mycket besvärande situationen anser inte migrationsverket att det föreligger speciella hinder att avvisa kristna till Irak i dag.
Nu har den svenska kyrkan börjat engagera sig för flyktingarna. Tidigare i år bildades Aktionsgrupp 2010 i Göteborg efter att en delegation bestående av representanter från Svenska kyrkan, Syrisk ortodoxa kyrkan och Assyriska riksförbundet i Sverige träffat Migrationsverkets stabschef Fredrik Beijer.
I torsdags överlämnade kyrkoherden i Bergsjöns församling Henrik Törnqvist över en låda med 3 000 ansökningar om verkställighetshinder för avvisning till Migrationsverket. Med sig hade han Julius Abdulahad Shabo, ärkebiskop för syrisk ortodoxa kyrkan i Skandinavien.
– Situationen är ohållbar för de kristna i Irak. Samhället förmår inte skydda dem, därför är det upprörande att folk skickas tillbaka, säger Törnqvist. Men migrationsverket har noterat att domstolen i ett flertal fall ändrat verkets beslut och yrkat bifall istället för avslag. I enlighet med rättschefen Mikael Ribbenviks ställningstagande i december 2009 ställs därför inte samma individuella krav på sökande som tillhör minoritetsgrupper. Är man till exempel kristen från Irak ger det en extra tyngd åt ansökan.
– Trots att det råder en allmän och gradvis förbättring av situationen i Irak har minoriteterna fått det sämre, säger Ribbenvik. Han har också noterat en ökning av antalet bifall till sökande Irakier sedan december 2009. Från 25 till dagens 60 procent. I första hand gäller att omvärlden arbetar för att garantera skydd och rättssäkerhet för assyrier och andra minoriteter i Irak. Det är bättre för mångfalden och utvecklingen mot riktig demokrati i landet. Dessutom finns en absolut vilja och önskan från gruppen själv att stanna i sina hemtrakter. De behövs också där. Men när detta inte kan garanteras får vi inte blunda för deras utsatthet. Det är bra att Migrationsverket visat viss flexibilitet, men det kommer inte att hjälpa de som fick sin dom om avvisning före ställningstagandet i december. Deras fall borde granskas igen.
GP 11/4 -10