Integrationen måste effektiviseras

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Frågar man svenska väljareär invandring och integration de viktigaste politiska frågorna. Detta enligt den senaste SOM-undersökningen.Undersökningen genomfördes under förra året och jämfört med året dessförinnan har det skett en liten minskning, från 54 procent som anser att immigrationochintegration ärdeviktigastefrågornatill 45. Trots minskningen är det den näst högsta siffran som uppmätts i en SOM-undersökning. Så sent som år 2014 var det 27 procent som svarade att det var den viktigaste frågan. År 2011 var siffran 14 procent.

Det stora antalet människor som kommit till Sverige på senare år,och hur det politiskt hanterats,har gjort frågan mer och mer aktuell. Även de politiska partierna har börjat intressera sig mer för frågan, något som märks genom de skarpa förslag som läggs både vad gäller migration och integration. I fredags presenterade Anna Kinberg Batra (M) idén om ”integrationsplikt” i ett tal under Moderaternas partiråd. Denna är tänkt att omfatta alla vuxna nyanlända och syftet är attfå ut fler i arbete.

ANNONS

Den föreslagna integrationsplikten består av fyra delar med konkreta förslag. Den första delen är samhällsorientering, som Moderaterna vill ska utökas från dagens 60 timmar till 100. Därtill föreslås att det ska tillkomma en examination och att den som inte klarar den ska göra om hela eller delar av samhällsorienteringen. Ogiltig frånvaro ska enligt förslaget leda till större nedsättning av etableringsersättningen än vad som är fallet i dag.

Vidare vill Moderaterna se krav på utbildning för den som saknar fullständig grundskoleutbildning. Detta ska vara en förutsättning för att kunna få bidrag. Det vill också att ansträngningar för att lära sig svenska ska vara ett krav för permanent uppehållstillstånd för den som saknar egen försörjning.

Med ansträngningar menas att man deltagit efter bästa förmåga i etableringsinsatser, vilket alltså inte är samma sak som att ställa krav på konkreta språkfärdigheter. Enligt förslaget skulle man då inte kunna nekas permanent uppehållstillstånd för att man inte lärt sig språket tillräckligt bra, utan för att man inte försökt tillräckligt. Frågan är vem som ska avgöra huruvida kraven har uppfyllts. Det är problematiskt om SFI-lärare indirekt tilldelas rollen som migrationshandläggare.

Den sista delen i integrationsplikten är ökade aktivitetskrav under etableringstiden och i försörjningsstödet. Till exempel ska det kunna krävas att den som söker kompletterande stöd till föräldraförsäkringen deltar i språkundervisning även under föräldraledigheten.

ANNONS

På det stora hela är förslagen bra och sätter fokus på att individen själv har ett visst ansvar för sin integration. Innandeeventuellt genomförs är det viktigt att det finns ett genomtänkt ramverk för hur kraven ska kontrolleras. Samtidigt får vi inte heller glömma bort att också ställa krav på staten och kommunerna när det kommer till sådant som de nyanlända själva inte kan påverka. Dit räknas bland annat utbildning – både för vuxna nyanlända men också för deras barn – bostäder och arbetsmarknadens struktur.Migrationen och integrationen hänger ihop, för oss som värnar Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna ta emot människor på flykt är det centralt att integrationen effektiviseras.

ANNONS