Svenska för invandrare (Sfi) har länge varit föremål för kritik. Främst handlar kritiken om att det råder stora skillnader i utbildningen runt om i landet. Men ett annat problem är att många Sfi-deltagare inte fullgör utbildningen.
Nyanlända som lärt sig svenska via Sfi klarar sig bättre än de som inte valt att läsa svenska visar en ny granskning av Dagens Nyheter (16/5). Det förvånar nog ingen. Inget har upprepats så mycket i integrationsdebatten som att det svenska språket är en viktig nyckel till lyckad integration.
Jag har själv träffat syrier som trots krigets trauman läst klart Sfi på under ett år och sedan hittat jobb.
Språket är oumbärligt. Hur annars ska nyanlända hitta jobb, socialisera med omgivningen och skapa sig ett nytt liv i Sverige?
Men DN:s granskning av Sfi visar att bara 33 procent av de som kom till Sverige år 2007 fullgjorde Sfi-utbildningen. Av de som bara gått i grundskolan i hemlandet fullgjorde bara 20 procent utbildningen. 49 procent av de som inte läst Sfi hade en månadsinkomst på över 13 000 kronor. För de som fullgjort Sfi låg siffran på 65 procent.
Det kan finnas många orsaker till varför nyanlända inte väljer att läsa Sfi. Kanske orkar man inte med undervisningen. Eller så hittar den nyanlände ett jobb eller en praktikplats som krockar med schemat. Man kanske bor i en kommun som inte erbjuder yrkesinriktad svenskundervisning?
Enligt Olof Åslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, så kan det röra sig om en blandad grupp. Det kan vara personer som står långt utanför arbetsmarknaden, eller personer som har en sådan stark ställning på arbetsmarknaden att de inte behöver läsa svenska.
I dag är Sfi frivilligt men utgör ett krav för att få etableringsersättning på 308 kronor per dag, fem dagar i veckan. Men när statistiken visar att de som fullgjort Sfi klarar sig något bättre i samhället är det kanske på tiden att göra svenskundervisningen obligatorisk.
Från borgerligt håll har det lyfts fram att samhällsorienteringen för nyanlända bör göras obligatorisk, då bör rimligen även svenskundervisningen utgöra ett lagstadgat krav.
Men då måste också utbildningen bli mer flexibel och kommunerna ges resurser för att kunna erbjuda fler kvälls- och helgkurser. En nyanländ ska inte behöva tacka nej till jobb eller praktikplats på grund av svenskundervisningen.
