Ingen Robin Hood i regeringens budget

Förutom att världens högsta marginalskatt nu ska bli ännu högre så innehåller budgeten även en del nya punktskatter, höjningar av befintliga samt avgiftshöjningar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Regeringens budget har i media beskrivits som en budget med Robin Hood-inslag. Med den beskrivningen i åtanke kan man lätt förledas till att tro att den skulle innehålla skattesänkningar. Den ursprunglige Robin Hood tog trots allt skattepengar från skattmasen för att ge tillbaka till befolkningen. Men det är inte sådana förslag som presenteras i budgeten. Det blir i stället, vilket man kan förvänta sig av en rödgrön regering, en skattehöjarbudget.

Det är inte heller bara “rika” som drabbas av regeringens budget, vilket man gärna vill få det till. 43 procent av landets poliser, 37 procent av barnmorskorna och specialistsjuköterskorna och 47 procent av de försvarsanställda kommer alla att få högre skatt enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv. Räknas dessa yrkeskategorier numera till de rika?

ANNONS

Detta går tvärtemot Socialdemokraternas vallöfte från 2014 där man lovade att vanliga löntagare inte skulle få högre inkomstskatt. Då var Socialdemokraterns besked att endast de med inkomster över 60.000 kronor i månaden skulle få betala lite mer i skatt (SR 1/7 2014).

Förutom att världens högsta marginalskatt nu ska bli ännu högre så innehåller budgeten även en del nya punktskatter, höjningar av befintliga samt avgiftshöjningar. Dessa kommer drabba långt fler än de 40.000 fler som måste betala statlig inkomstskatt och de 13.000 fler som kommer behöva betala värnskatt.

Det rör sig om skattehöjningar på bensin, el, alkohol och hemelektronik. Det föreslås även att radio- och tv-avgiften ska höjas. Det ska alltså inte bara bli mindre lönsamt att arbeta, utan också dyrare att ta sig till arbetet för den som är beroende av bilen, dyrare att värma upp sin bostad, dyrare att spela TV-spel (då både TV-avgiften och skatten på spelkonsoler höjs) och dyrare att ta sig en öl.

Skattehöjningar var det gott om i budgeten, men den innehöll desto färre konkreta reformer för att lösa arbetsmarknadens problem. Inte heller återfinns några nämnvärda anslag till Polisen, trots stora problem. De får 100 miljoner kronor extra nästa år, och den största satsningen på Polisen ligger utanför mandatperioden. Detta kan jämföras med att de själva bett om 3,9 miljarder extra för åren 2017-2019.

ANNONS

Intressant är den kritik som riktas från de borgerliga partierna. Under Moderaternas presskonferens anmärkte deras ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson på att regeringen i sin budget “underskattar de problem vi står inför, fortsätter att gå med underskott och höjer skatten på människor” (20/9).

Kritiken är motiverad. Men den är lam; de borgerliga partierna står och ser på i stället för att på allvar försöka få igenom borgerlig politik. Den rödgröna budgeten behöver inte bli verklighet. Det Alliansen borde göra är att lägga en gemensam budget som utmanar regeringens. Då skulle Sverige inte bara kunna få en budget i balans, utan också en riktig Robin Hood-budget.

ANNONS