Hjörne: Håller något göteborgskt på att hända?

Demokraterna och Alliansen har en hygglig samsyn på en rad frågor. Kan en kompromiss om Västlänken nås? Klart är att alla borgerliga partier tillsammans måste försöka ta över makten i Göteborg. Det är dags!

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ute blåser Knud men i den göteborgska politiken är det, åtminstone på ytan, laber bris – om man undantar Moderaterna där valresultatet redan har skördat ett offer. Den sympatiske, erfarne och skicklige politikern Jonas Ransgård kastade i veckan in handduken. Han har varit moderat gruppledare och vice ordförande i kommunstyrelsen sedan 2011.

I GP:s stora lokala valdebatt sa han att hans främsta mål är "att få bort sossarna från makten". Då måste det kännas bittert att inte få chansen att verka för det maktskifte, som efter 24 års socialdemokratiskt styre i Göteborg, inte verkar omöjligt!

– Jag ser att det finns en möjlighet att få ett maktskifte, då hade det varit roligt att vara en del i det, sa Jonas Ransgård till GP strax efter valet.

ANNONS

Nu blev det alltså inte så. Moderaterna blev kommunalvalets stora förlorare. Partiet tappade åtta procentenheter, landade på 14,5 procent och degraderades till tredje största parti i Göteborg. På två val har Moderaterna tappat hela 11 procentenheter. Det var således ingen högoddsare att Jonas Ransgård skulle få avgå. Redan dagen efter valet restes flera interna krav på byte på gruppledarposten. Hampus Magnusson var inte sen med att meddela att han stod till förfogande "om medlemmarna vill".

"Jag bedömer att någon annan har större förutsättningar att fullgöra uppdraget som gruppledare framöver", skrev Ransgård i ett pressmeddelande. Det är ingen djärv gissning att Jonas Ransgård fått intern hjälp att landa i den slutsatsen. Till ny gruppledare föreslås nu Axel Josefson och till vice gruppledare Hampus Magnusson.

Martin Wannholt och Demokraterna blev valets stora vinnare, näst största parti med snudd på 17 procent av väljarna. Det är ett glimrande resultat för ett parti som grundades så sent som i maj 2017. Resultatet grumlas väl endast av att opinionsmätningarna visade ännu bättre resultat, vilket också många inom partiet trodde på.

Allianspartierna, bortsett från moderaterna, klarade sig hyggligt. Centerpartiet ökade och kommer nu in i fullmäktige. Liberalerna tappade något liksom KD, där den populäre David Lega fick över 15 procent av partiets röster.Sverigedemokraterna fick drygt åtta procent, mindre än hälften av resultatet i riket. Vägvalet gjorde ett katastrofval och kommer inte in i fullmäktige.

ANNONS

Bland de rödgröna är Vänsterpartiet vinnaren och nådde hela 12,5 procent. Miljöpartiet tappade rejält. Socialdemokraterna gick ner till historiskt låga 20,4 procent, vilket dock är avsevärt mer än vad opinionsundersökningarna visade.Demokraterna har utan tvekan varit skickliga. De har två huvudfrågor: motståndet mot Västlänken och många göteborgares trötthet på hur staden sköts.

Moderaterna, inklusive den kommande ledningen, har stått upp för Västlänken. De har straffat partiet och inte minst Jonas Ransgård. Han har dessutom kommit att uppfattas mer som en representant för det bestående än en verklig förändringskraft.Mandatfördelningen i kommunfullmäktige är nu klar. Alliansen och Demokraterna har 38 mandat och de rödgrönrosa 36.

Nu finns alltså chansen till ett länge efterlängtat maktskifte i Göteborg. Göteborgarna har röstat för ett borgerligt styre. Visserligen skriver Demokraterna i sin "Att-göra-lista för Göteborg och sjukvården" att "vi är inte fast i en traditionell vänster- eller högerskala utan vi är lösningsorienterade." Det öppnar upp för samarbete åt båda hållen.

Men om man jämför göra-listan och partiets budgetdirektiv med Alliansens fullödiga valmanifest "99 reformer för ett nytt ledarskap" så är det uppenbart att den forne moderaten Martin Wannholts parti ligger närmre Alliansen än de rödgröna. Demokraterna och Alliansen har en hygglig samsyn på trygghetsfrågor, på nödvändigheten av effektivare och enklare ledning, på behovet att gallra i den kommunala bolagsfloran, på betydelsen av god samhällservice och utbildning, på nödvändigheten av bättre fart i bostadsbyggandet och mycket annat.

ANNONS

Till och med den beramade kamelfarmen har fått vara exempel på skatteslöseri både för Alliansen och för Demokraterna: "Slöseri med våra skattepengar. Mångmiljonförluster på hästhoppning, kamelfarmar och rostande spårvagnar", skriver Demokraterna i sitt förslag till budgetdirektiv. "Göteborg skall vara känt för bra skolor och ett gott företagsklimat, inte för kompiskorruption, kommunal mjölkgård eller kamelfarm", står att läsa i presentationen av Alliansens 99 reformer.

Hur är det då med den berömda elefanten, inte kamelen, i rummet – Västlänken? Ja, Demokraterna kräver omförhandling av Västlänken för att ge sitt stöd. Ann-Sofi Hermansson (S) sträckte i en debattartikel i GP ut handen mot Demokraterna och förklarade sig villig att diskutera "andra delar av Demokraternas politik" men inte att stoppa Västlänken. Inte heller Alliansen kan tänka sig att ompröva Västlänken.

Således kan Wannholt inte stödja någondera sidan. Eller?

I fredagens GP sa den tillträdande moderate gruppledaren Axel Josefson:

"Vår ståndpunkt har ju under lång tid varit att vi är för Västsvenska paketet, det är viktigt för Göteborg och Göteborgsregionen. Sedan är jag villig att lyssna in alla synpunkter från andra partier, så får vi titta på detta. Låter förvillande likt ett slags öppning.

Wannholt har ju också han tidigare öppnat för en kompromiss. Lägg till det liberalen Eva Flyborgs debattartikel i GP, där hon föreslår en kompromiss som innebär att Hagastationen skrotas – en händelse (eller debattartikel) som ser ut som en tanke. Eller en försöksballong?Håller något på att hända? Kanske? Men klart är att alla borgerliga partier tillsammans måste försöka ta över makten i Göteborg! Det är dags!

ANNONS
ANNONS