I dag är det på riktigt! Inte opinionsundersökningar och inte prognoser! Nu är det inte "på vilket parti skulle du rösta om det vore val i dag". Det är val i dag! I dag avgörs det och det gäller i fyra år.
Det handlar om vilka personer vi vill skall representera oss i olika beslutsförsamlingar och vilka idéer och ideologier som skall vara grunden för utvecklingen av kommuner, regioner, landsting och riket den kommande mandatperioden. Men också vilka konkreta förslag vi vill se genomförda. Det är på riktigt och det är viktigt.
Vi är många som tycker att valdagen är en högtid. Därför röstar svenskarna. Om man räknar bort länder med röstplikt så är Sverige bland de fem länder som har högst valdeltagande i världen. Drygt 85 procent av svenskarna röstar och så har det sett ut under hela efterkrigstiden.
Många väljare, särskilt yngre, bestämmer sig i dag. Inte därför att de tycker att valet är oviktigt utan därför att det är svårt:
– Jag måste läsa på de olika partiprogrammen bättre innan jag bestämmer mig, sa en ung väljare i en TV-intervju i fredags.
– Det är så rörigt och det är svårt att veta vad de olika partierna vill, sa en annan.
Gemensamt för de unga väljare som intervjuades var att det tog valet på allvar och såg det som ett demokratiskt privilegium och ansvar.
Denna söndag blir ovanligt spännande. Både Stefan Löfven och Ulf Kristersson har deklarerat att de vill och skall bilda regering. Stefan Löfven har gång efter annan sträckt ut handen till Liberalerna och Centern för att skapa en blocköverskridande regering. Det är bara ettproblem med det - L och C är inte intresserade.
– Vi har redan förhandlat fram stora delar av vår gemensamma politik, själva huvudspåret la vi tillsammans fram förra veckan, sa Annie Lööf i samband med ett torgmöte med Alliansen i Uppsala på torsdagen.
Om man lämnar spekulationerna om maktutövningen därhän så handlar valet om förändring. Förändring från en regering som har haft makten under en exempellös högkonjunktur utan att kunna bryta utanförskap eller leva upp till löftet om EU:s lägsta arbetslöshet.
En regering som höjt Sveriges redan rekordhöga skatter, som vill minska människors valfrihet och som lutat sig mot och budgetförhandlat med ett förbudsivrande, näringslivsfientligt Vänsterparti som föreslår enorma skattehöjningar och vill lämna EU och Natosamarbetet. (Det är också en regering som i blockskiljande omröstningar fått direkt eller indirekt stöd av SD.)
Sverigedemokraterna går till val på att de vill "verklig" förändring. Men det är en förändring bakåt och inte framåt. Det är en förändring för minskad tolerans och öppenhet.
Precis som Vänsterpartiet vill SD ta Sverige ur EU - ytterligheterna berör varandra! Det är en förändring som bygger etablissemangskritik och enkla lösningar på svåra problem. Det är en politik mer mot än för!
En röst på något av Allianspartierna däremot är en röst på en konstellation som har regeringsvana och som har en gedigen agenda för verklig förändring - utan skattehöjningar.
Alliansen står för krafttag mot våld och otrygghet, valfrihet i välfärden, att arbete skall löna sig mer än bidrag, sänkt skatt på arbete och företagande, enklare instegsjobb, kvalitet i undervisningen, internationalism och frihandel, en ansvarsfull miljöpolitik, en anständig och realistisk migrations- och integrationspolitik, ett starkt försvar och en reformerad bostadsmarknad. Sverige behöver nya tag och framåtriktad förändring!
Det behöver också Göteborg. För det är svårt att hävda att allt är bra i rikets andra stad. Skolresultaten är minst sagt magra. Segregationen är svår. Näringslivsklimatet är rankat bland landets sämsta. Byråkratin har svällt. Efter en rad affärer misstror många Göteborgare politiker och tjänstemän. Sjukvården, visserligen regionens ansvar, dras med eviga tillgänglighetsproblem, Göteborg har en svåröverskådlig jätteflora av kommunala bolag.
Och så har vi Västlänken, som skapar så mycket misstro, frustration, ilska och osämja. Västlänksmotståndet var startpunkten för det nya uppstickarpartiet Demokraterna. Det är fortfarande det som bär fram partiet i väljaropinionen. Partiledaren Martin Wannholt hävdar att Västlänken fortfarande går att stoppa. Men även om Moderaternas och Socialdemokraternas usla opinionssiffror står sig, så kommer det vara långt till en majoritet i kommunfullmäktige för att stoppa Västlänken.
Så Demokraternas viktigast "löfte" kommer inte att infrias. Kvar är ett stort antal punkter på partiets "göra-lista". Framför allt vill de effektivisera styrningen av Göteborg och skära drastiskt i byråkratin. De vill skapa ett tvålärarsystem i grundskolan, vilket blir besvärligt eftersom lärarbrist är det verkligt stora problemet.
Demokraterna vill tillföra 300 kvarterspoliser, vilket inte är en kommunal fråga. Demokraterna har många poänger och en hel del bra förslag på sin göra-lista. Många förslag finns också på de andra borgerliga partiernas program.
Martin Wannholt har varit skicklig och han är tydlig. Frågan för den som vill förändring blir rimligen, kan Martin Wannholt åstadkomma det han säger sig vilja - framför allt stoppa Västlänken - eller är Allianspartierna bättre skickade att åstadkomma nödvändig och varaktig förändring i Göteborg?
Göteborgarnas svar kommer vi att ha i kväll. Också alla svenskars. Jag hoppas på röster på för och inte emot. Jag hoppas på en seger för framåtsyftande, anständig, realistisk och pålitlig förändring! Jag hoppas och tror på en seger för Allianspartierna nationellt och lokalt. Snart vet vi
