Gür: 9,5 teser om integration fram till valet 2038

Sverige står inför omfattande problem som är förknippade med den mycket stora invandring som ägt rum till vårt land under de senaste decennierna. Löften om att ordna upp besvärliga förhållanden på 100 dagar eller ens 1 000 dagar är inte värda att ta på allvar, skriver Thomas Gür som i sin sommarkolumn tar sikte på valet 2038.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Under Almedalsveckan i Visbypresenterade jag på kyrkbacken utanför stadens domkyrka 9,5 teser om integrationen – med underrubriken ”Så får vi bukt med problemen fram till valet 2038”. Klockringningen för att störa ut mitt tal och det efterföljande mediala rabaldret, ledde visserligen till uppmärksamhet, men tyvärr inte i sak; alltså en diskussion om teserna.

Uppståndelsen är nu överstånden. Då kan vi kanske återgå till teserna – för första gången här i skriftligt format.

Ramen är denna:

Sverige står inför omfattande problem som är förknippade med den mycket stora invandring som ägt rum till vårt land under de senaste decennierna, vilka jag också skrivit om här i GP. Vårt samhälles förmåga att under ordnade former inpassa och anpassa nyanlända, den så kallade integrationspotentialen, har överskrivits sedan länge.

ANNONS

Precis som problemen har kommit att ackumuleras under många år, behöver vi också ett politiskt perspektiv som sträcker sig många år framåt, för att få bukt med dem. Att ta sikte på valet år 2038, om fem mandatperioder, är att också betona problemens dignitet. Löften om att ordna upp besvärliga förhållanden på 100 dagar eller ens 1000 dagar är inte värda att ta på allvar.

Mina nio teser är fördelade i tre huvudgrupper – anpassning, ekonomi och kriminalpolitik. Det finns ytterligare en halv tes, som i sig inte är en programpunkt, utan snarare ett missiv eller en kappa som omger alla nio teserna.

Den halva tesen i sin tur är en övergripande ansats som kan sammanfattas så här: ”Det finns inga lösningar, det finns bara försakelser.”

Ett exempel är de snarlika förslag som numera Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna lagt fram om att barn födda i utlandet eller om har föräldrar födda utomlands, obligatoriskt ska gå i förskola från fyllda tre år. Avsikten är att sådana barn ska kunna lära sig svenska, som de annars riskerar att gå miste om, och inte bli efter i skolan. (Det förutsätter givetvis att personalen talar svenska.)

Förslaget bryter å sin sida mot principen att skolplikten först börjar vid sju år och mot föräldrars rätt att själva uppfostra sina barn. Det är en typisk målkonflikt. Ty vi vet att barn födda i Sverige sedan mycket länge (mer än 30 år) kan gå ut svensk grundskola utan att kunna fullgod svenska, och ett samhälle där alla medborgare inte behärskar det gemensamma majoritetsspråket, kommer att vara ett sämre samhälle. Då kan det också vara ändamålsenligt, trots målkonflikten, att en princip får ge vika för en annan princip.

ANNONS

Teser om anpassningen:

1) Assimilation är en förutsättning för integration.

2) Svensk kultur är just svensk kultur.

3) Håll det svenska språket högt.

Sammantaget innebär detta att endast den som är förtrogen med det svenska samhällets grundläggande karaktär, dess kultur i vid och vardaglig bemärkelse, dess vanor, seder och bruk, kan bli framgångsrik i sin anpassning till Sverige. Och att det svenska samhällets grundläggande karaktär just är svensk i en snävare bemärkelse, det vill säga att det är majoritetssamhällets, svenskarnas, gemensamma kultur och vanor som sätter sin prägel på det. Det betyder inte att var och en måste anamma varje enskilt svenskt förhållningssätt eller svensk tradition. Men det betyder att den som inte har förståelse för dem, inte heller kommer att framgångsrikt kunna bli en del av Sverige.

En av de viktigaste markörerna för att vara en del av det svenska samhället är att kunna så bra svenska som möjligt. Det är den enskilt viktigaste faktorn för att bli accepterad som svensk. Att barn födda i Sverige kan gå ut grundskolan utan att kunna svenska är därför oacceptabelt. Att framhålla dålig talad svenska som godtagbart eller att romantisera kring knackig miljonsvenska som en intressant sociolekt, är att göra alla nyanlända och invandrare en otjänst.

ANNONS

Teser om ekonomi:

4) Kultur slår ekonomi.

5) Tillit ger tillväxt.

6) Utan export ingen välfärd.

I diskussionen om sysselsättningsgapet, höga ingångslöner, bidragstak är fokus huvudsakligen riktad på ekonomiska incitament för arbete, på försörjning genom bidrag eller på arbetsrättsliga regleringar. Det är viktigt att ändra sådana incitament, att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och också att se till att bidragsförsörjning inte kan vara ett fullgott ekonomiskt alternativ till arbete.

Men en samhällelig arbetsetik som säger att det är omoraliskt att leva på bidrag, att man inte ska ligga andra till last och att egenförsörjning är en individuell plikt, är viktigare än låga bidragsnivåer. Redan i dag finns det hundratusentals människor som ändå arbetar, istället för att söka leva på bidrag, just på grundval av en sådan moralisk hållning. Och en välfärdsstat som Sverige kan inte, inte minst för den samhälleliga sammanhållningens skull, eliminera eller nollställa bidragen till den grad, att det är helt omöjligt att leva på dem.

En del av den kultur som främjar en god ekonomi är beroende av en hög tillit i samhället mellan medborgarna. Sverige är ett sådant samhälle. Men samtidigt vet vi att i kulturellt segregerade samhällen minskar tilliten mellan människor. Tilliten minskar också när människor inte har ett gemensamt språk eller när brottsligheten ökar och gör vardagen osäkrare för människor. Och lägre tillit ger högre kostnader för både reella och inbillade hot och leder till en sämre ekonomisk utveckling.

ANNONS

En god och växande ekonomi är en absolut nödvändighet för att Sverige ska kunna ha råd med att hantera ett oundvikligt omfattande utanförskap, och därmed också en ökad försörjningsbörda för folkhushållet. Hälften av alla värden vi skapar under ett år genereras av vår exportindustri. Avgörande för vår gemensamma välfärd och vår nödvändiga framtida möjlighet att hantera ett stort utanförskap kommer att vara anhängigt vår förmåga att fortsatt vara en stor exportekonomi.

Teser om brottslighet;

7) Hårdare straff ger färre brott.

8) Straffrabatter är att spotta offren i ansiktet.

9) Behärska ditt territorium om du vill bli respekterad.

En mycket stor del av de allvarliga brotten begås av en mycket liten grupp av brottslingar. Längre fängelsestraff, ger därför färre brott. Straffrabatter, där en person som begått fyra allvarliga våldsbrott, t ex åldringsrån, kanske bara döms till en påföljd som motsvarar 1,75 sådana brott, innebär att de övriga offren inte får någon upprättelse. Samma sak inträffar när åklagare lägger ned förundersökningar för relativt sett mindre allvarliga brott, när en person kommer att dömas för ett allvarligare brott.

Straffrabatter innebär att staten till ett brottsoffer säger att det brott som just du utsatts för, är inte så betydelsefullt. Ingen gärningsman kommer att dömas för det. De är att spotta offren i ansiktet.

ANNONS

Brottsbekämpning är kopplat till både en framgångsrik anpassning till Sverige och till bevarad samhällstillit. Det talas ofta om att invandrare är ”överrepresenterade” vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ”överrepresenterade” som brottsoffer. Ett av skälen till denna överrepresentation är givetvis att i många städer är brottsligheten koncentrerad till områden där kriminell närvaro lett till en rädsla att delta i rättsprocessen och där parallella rättssystem förekommer.

En stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte. Det allvarligaste problemet är inte att brottslingar inte respekterar statsmakten och polisen, utan att de laglydiga medborgarna respekt för staten därmed urgröps allt mer.

Men ska vi få bukt med de allvarliga problem vi står inför de kommande två decennierna framför oss måste staten fullgöra sina förpliktelser så att den i sin tur också kan ställa krav.

ANNONS