Många offentliga rörsystem är i behov av att bytas ut eller repareras.
Många offentliga rörsystem är i behov av att bytas ut eller repareras. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Gigantiska avloppsproblem tigs ihjäl

Vårt stackars avloppsreningsverk, Ryaverket, får ta emot ca 60 procent vatten som inte har ett skvatt där att göra. Dvs mer än hälften av vattnet som kommer dit ska inte dit!

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

För ett år sedan fick vi problem i vår bostadsrättsförening i Kålltorp med avloppet. Vi beslöt att renovera våra avloppsledningar som går under källargolvet. På ett ställe var vi tvungna att ”bila upp” golvet då avloppsröret var helt bortrostat och lägga i ett nytt rör. Huset är byggt 1935, dvs för 84 år sedan. Funderar på hur mycket orenat avlopp som runnit ut i husgrunden under alla dessa år och förorenat grundvattnet. Företaget vi anlitade berättade att detta är ett stort problem här i stan eftersom många ledningar har passerat sin tekniska livslängd på ca 100 år.

Om vi börjar med avloppsledningarna kan vi konstatera att Göteborg har ett system som är i oerhört stort behov av att förnyas och bytas ut. Förutom sönderrostade gamla gjutjärnsrör kan det handla om t ex knäckning av styva PVC-rör i gator och under hus på grund av sättningar eller alltför stora belastningar. Eftersom alla dessa livsviktiga ledningar ligger under mark och inte syns ser vi nästan aldrig någon debatt om detta behov.

ANNONS

Göteborgs kommun ansvarar för ca 250 mil ledningar och 3,5 mil tunnlar som tar hand om avloppsvattnet från 7 kommuner. Alla områden byggda före 70-talet – dvs hela centrala Göteborg - har så kallade kombinerade system som innebär att regnvatten avleds i samma rör som det förorenade spillvattnet från hushåll, industrier och olika verksamheter. Troligen samma sak i övriga sex kommuner som är anslutna. Det innebär i sin tur att vårt stackars avloppsreningsverk Ryaverket får ta emot ca 60 procent vatten som inte har ett skvatt där att göra. Dvs mer än hälften av vattnet som kommer dit ska inte dit! Det är näst intill otroligt. Jag tror inte en enda ansvarig politiker med några få undantag vet om detta. Man kallar det för ”tillskottsvatten”. Förutom regnvatten består det framförallt av grundvatten som rinner in i trasiga ledningar.

Vad innebär det i sin tur? Jo, att Gryaab har fått bygga ut Ryaverket med extra rening och jättebassänger för 100-tals miljoner kronor, för att kunna behandla dessa gigantiska vattenmängder – ca 4 kubikmeter (25 fulla badkar) per sekund, som medelvärde. Hälsade på hos Ryaverket för ett tag sedan och fick veta att detta innebär en försämrad – kraftigt enligt min mening - rening av avloppet. Det innebär dessutom att mängder av avloppsvatten måste ”bräddas” när det regnar mycket. Dvs vid ett stort antal platser i Göteborg skickas stora mängder orenat avlopp rakt ut i Göta Älv, bäckar och åar. Varför slår inte länsstyrelsen och Havsmyndigheten larm? Istället jagar de sommarstugeägare och bönder för att de jämförelsevis släpper ut obetydliga mängder avlopp långt ute på landet.

ANNONS

I rapporter framgår det att i stort sett samtliga åar, bäckar och vattendrag i Göteborg har förhöjda halter av miljögifter, på sammanlagt 139 olika ”lokaler”, i många fall över gällande gränsvärden. Skrämmande och ingen säger något. Orsaken är uppenbarligen dessa orenade bräddavlopp. Återigen undrar jag vad alla dessa tillsynsmyndigheter sysslar med? Kanske de är för många? Kanske man borde gräva upp hela centrala Göteborg och förnya avloppssystemet istället för att gräva upp stan och spränga för en pendeltågstunnel som har negativ samhällsnytta?

En mer realistisk åtgärd är att öka förnyelsetakten av gamla ledningar från nuvarande 0,4 procent till åtminstone 1,5 procent under en 30-årsperiod. Där övriga sex kommuner som gömmer sig bakom Gryaab bör vara med, och med samma prioritet som ett femte reningssteg på Ryaverket.

När det gäller dricksvattnet så är det nästan lika illa. Förnyelsetakten i Göteborg för dessa rör är ca 0,6 procent per år – vilket innebär att vi får vänta ett antal 100 år innan vi kan känna oss trygga med nya rör. Ungefär en fjärdedel av allt det dyrbart – men välmotiverat - renade vattnet från Göta Älv via Delsjöarna läcker ut i mark och diken från trasiga rör utan någon som helst nytta. Bara det senaste extra reningssteget för vårt dricksvatten i Alelyckan kommer att kosta ca en miljard kronor. Vattnet är värdefullt och värt att vara rädd om.

ANNONS

När jag pratar med branschfolk får jag veta att det saknas incitament för att förebygga alla dessa problem och behov av förnyelse av rör. Varför gör man inte som på elsidan - efter Gudrun-stormen – sätter upp en lag som ger ersättning till oss skattebetalare så fort det blir ett bortfall av leverans. Då skulle det börja hända saker. Såvida inte våra ”nya” politiker tar sitt ansvar ändå – för Göteborg.

ANNONS