Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Gör inte misstaget att underskatta SD

Sverigedemokraterna kommer inte att nöja sig med rollen som dörrmatta åt en kommande regering som vägrar att förhandla, skriver kolumnist Håkan Boström som besökt partiets landsdagar under helgen.

Det brukar ofta heta att Sverigedemokraterna inte är ett parti som alla andra. Som kritik är det ganska missriktat. Vilket parti vill vara som alla andra? Ett sådant parti skulle sakna existensberättigande. Beskrivningen av SD som apart är i huvudsak missvisande. Efter att ha tillbringat helgen på pressläktaren på Louis de Geers kongresscenter i Norrköping – där SD nyss avslutat sina landsdagar – är intrycket tydligt. Partiet har blivit mer normalt. Det är ett omdöme som delas av kolleger som bevakat flera av partiets kongresser. 

Till formen hade detta lika gärna kunnat ha varit en KD- eller S-kongress. Den största skillnaden är kanske avsaknaden av lobbyister från organisationssverige i korridorerna. Merparten av SD-delegaterna skiljer sig till det yttre inte nämnvärt från ”mannen på gatan”. Och mansövervikten till trots finns det även en hel del kvinnor här. En del har med sig sina små barn. Borta är associationerna till järnrör och huliganer. 

Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har det genomgått en rejäl omvandling. Partiet har professionaliserats. Åsikterna sticker dock fortfarande ut. Vad gäller den ideologiska inriktningen är SD definitivt inte ett parti som alla andra. Tillsammans med Vänsterpartiet är SD det enda parti som kan sägas vilja ha ett radikalt annorlunda samhällsbygge. 

Det finns en fara i att underskatta SD som parti. Att bilden av SD släpar efter beror inte bara på illvilja och bekvämlighet hos partiets motståndare. Förklaringen ligger även i kvällstidningslogiken att lyfta fram det aparta och citera de mest vansinniga inläggen från lokalombuden. Partistyrelsens välartikulerade svar har inte samma chock- och underhållningsvärde.

Visst finns det fortfarande stora brister i omdömet hos en del av SD:s representanter. Borlängedelegaten Martin Strids rasistiska uttalanden om muslimer i helgen bär syn för sägen. Lokalt fungerar inte partiet alls på sina håll. Men ska man förstå vart SD är på väg är det intressantare att partiet idag har ett rätt stort antal företrädare som kan argumentera sakligt och ideologiskt genomtänkt. 

Ett annat vanligt missförstånd är att SD skulle vara ett enfrågeparti. Invandringsfrågan har varit partiets hävstång i opinionen. Men det är visionen om ett radikalt annorlunda Sverige som utgör partiets kärna. Nationalismen och socialkonservatismen, betoningen av sammanhållning och kollektiva normer, genomsyrar det mesta som sägs här – oavsett om det rör Public Service, ridsport eller ungdomsvård. SD kan snarast sägas vara mer ideologiskt orienterat än exempelvis Socialdemokraterna och Moderaterna. 

Den laddning som funnits, och finns, kring Sverigedemokraterna riskerar att leda till missbedömningar. Det gäller inte minst för borgerligheten. SD är ett parti som vet vad det vill. Deras Sverigebild är extremt mörk. Men de ser sig också just därför som ett en politisk kraft med en tydlig uppgift. Ett sådant parti kommer inte att nöja sig med rollen som dörrmatta åt en kommande regering som vägrar att förhandla med det. 

Mest läst