Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Flygskatten är inte träffsäker

Flyget måste bli mer klimatsmart. Men regeringens flygskatt slår brett utan säker effekt.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Regeringen går vidare med förslaget om en särskilt punktskatt på flygresor inom och från Sverige. Inrikesresor ska kosta 80 kronor och långflygningar 430 kronor mer per resa. Syftet är att få färre människor att välja att resa med flyg. På så vis hoppas regeringen kunna minska klimatpåverkan.

Problemet med förslaget är att det har många bieffekter. Riskerna som lyfts fram av remissinstanser och branschorganisationer är till exempel att flyglinjer skulle dras in eller flytta utomlands, en del regionala flygplatser skulle tvingas att stänga, turistnäringen skulle påverkas och många regioner skulle förlora i konkurrenskraft. 

Det räcker med att titta på en karta över Europa för att se varför flyget är viktigt för Sverige. Ett land med stora avstånd som är relativt glesbefolkat. Till förutsättningarna kan ju också läggas att Sverige är hårt centraliserat till Stockholm där flertalet myndigheter, organisationer och större företag har sina huvudkontor. Det är bland annat därför som inrikesflyget till Bromma är så viktigt för kommuner runt om i landet. Flygskatten skulle sannolikt betyda förlorade jobb och ökad social och ekonomisk segregation mellan centrum och periferi.

Samtidigt är klimathotet reellt och flyget ett transportslag som bidrar stort till utsläppen. I och med att flygnäringen till sin natur är global har det visat sig svårt att nå avtal om till exempel internationella skatter och avgifter på flygbränsle. Miljöpartiet som drivit förslaget vill att Sverige ska sända en signal genom att införa nationell flygskatt. Och visst, i någon mån måste ju skatten leda till minskade globala utsläpp. 

Den centrala frågan är om minskningen är värd bieffekterna. Skulle det gå att uppnå motsvarande klimatvinster till mindre ekonomiska och sociala kostnader? En ofta angiven siffra på utsläppsminskningen av flygskatten är två promille av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det skulle då motsvara två dygn av vägtrafik. Är det rätt strategi att försöka minska resandet? Centerpartiets energipolitiske talesperson Rickard Nordin har i stället förordat satsningar på nya biobränslen för flyget. Moderaterna har pekat på att det är internationella avtal som måste till för att göra verklig skillnad för klimatet. 

Intressant är att flygskatten egentligen inte har stöd i riksdagen. De borgerliga partierna är emot. Vad som hindrar dem från att agera mot flygskatten i höst är att C och L inte vill lägga en gemensam alliansbudget, eftersom en sådan skulle behöva stöd av SD.
 För Alliansen innebär frågan därmed ett moment 22. Försöker man bryta ut flygskatten och andra tillväxthämmande skatter ur budgeten kommer man att anklagas för att samarbeta med SD och för att agera oansvarigt och eventuellt utlösa en regeringskris. Låter man den passera har man visat väljarna att man inte förmår att agera samspelt ens när man har en majoritet i ryggen i en viktig fråga. 

Ett första steg för Alliansen borde vara att ta fram ett tydligare alternativ till de rödgrönas flygskatt. Finns det mer träffsäkra sätt att minska flygets klimatpåverkan, utan att skada jobb och tillväxt?

Mest läst