Nu råder egentligen fasta, även om det är få i vårt sekulariserade land som uppmärksammar det efter fettisdagen. Själva ordet fasta associeras med god hälsa, meditation och fysisk och psykisk rening. Men det förutsätter förstås att fastan är självvald och att den upphör innan den skadar individen. Matuppehåll som vi inte valt och som skadar oss kallar vi ju annars för svält.
I äldreomsorgen talar man om nattfasta. Därmed menas perioden mellan sista måltiden på kvällen och frukosten. När kroppen åldras bryts den ned och äldre människor har större behov av täta måltider. För att nattfastan över tid inte ska leda till att individen tar skada är rekommendationen i dag att perioden inte ska överstiga elva timmar. Tyvärr vet vi att den ofta gör det.
En studie gjord vid Umeå universitet år 2014 pekade mot att runt hälften av de äldre som bor på hem eller bor hemma med hemtjänst kan vara undernärda eller i riskzonen för undernäring. 13 procent led av allvarlig undernäring. Återkommande lång nattfasta är en av flera orsaker till att runt var femte svensk kommer att uppleva svält på äldre dar.
Mycket av debatten om undernäring har gällt äldre på boenden. Men risken är faktiskt större för de äldre som bor kvar hemma. Det sätter krav på kommuner som Göteborg där de äldre ofta bor kvar i hemmen även då de är mycket gamla och sjuka.
Aptiten minskar naturligt med åldrande och inaktivitet. Därtill kommer sjukdomar och biverkningar av mediciner. Men för äldre på boende kan det vara lättare att upptäcka undernäring och följa upp. Fler än hälften av de äldre på Göteborgs äldreboenden har individuella planer mot undernäring.
När äldre bor kvar hemma finns det försvårande omständigheter. Ensamheten kan minska aptiten. Om hemtjänstpersonalen är stressad kan det påverka måltidsron. Svårighet att behålla smak och konsistens i mat vid transporter och återuppvärmning spelar också in.
Det är synd att undernäringen bland äldre inte är en större politisk fråga. För ett rikt land borde det gå att minska andelen äldre som drabbas av undernäring – eller svält som vi kanske borde säga. En orsak kan vara att väljarna traditionellt har lagt liten vikt vid äldreomsorgsfrågor när de röstar.
Kristdemokraterna satsar på att profilera sig i äldrefrågorna. Inriktningen kommer efter en period när partiet verkar ha haft svårt att få fotfäste. Nu återvänder man till en fråga där man har högt förtroende bland väljarna. I Göteborg har kommunalrådet David Lega (KD) bland annat tagit stjärnkocken Leif Mannerström till hjälp för att lyfta äldres matkvalitet. Mannerström är pådrivande bakom tävlingen White guide senior. Han vill se politisk samsyn i att förbättra kunskapen bland dem som lagar och serverar de äldres mat.
Men förutom det allmänna arbetet med att skapa intresse kring äldres mat finns det flera förändringar som måste drivas som politiska frågor. Kristdemokraterna föreslår till exempel att alla äldreboenden i Göteborg ska servera kvällsmål. För den tredjedel av de äldre i Göteborg som svarar nej på frågan om de är nöjda med maten måste det också bli lättare att påverka den egna situationen. I dag vet färre än hälften vart man ska vända sig med synpunkter. De äldres möjligheter att välja, och att välja bort, måste öka. KD vill också öronmärka pengarna till äldreomsorgen. På stadsdelsnivå får annars de äldres behov ibland vika för andra prioriteringar.
Ingen politiker vill förstås att äldre ska svälta. Men att motverka undernäring är både kunskaps- och personalintensivt. Det kan krocka både med budget och med personalens önskemål. Därför är det viktigt att frågan drivs politiskt. Politik är ju att välja - att prioritera.
Att äldre i dag lider av undernäring mitt ibland allt välstånd de själva skapat är ett brott mot samhällskontraktet.
