Ann-Sofie Hermansson och byggnadsnämnden har gjort vad många har hoppats - bestämt sig att göra halt i planerna för Heden och börja om. Bra och tack! Precis så bör man göra när det blivit fel. Och det hade det! Samtliga partier i byggnadsnämnden står bakom beslutet om att "börja om".
– Vi tar helt enkelt om dialogen när det gäller Heden med de intressenter som finns här i stan, sa Ann-Sofie Hermansson i en radiointervju.
Anledningen är att "dialogen inte varit tillfyllest från vår sida, det är uppenbart från debattsidor och annat", som kommunstyrelsens ordförande uttryckte det. Hon menade också att "det är viktigt att vi är på speaking terms i stan".
Heder åt Ann-Sofie Hermansson och byggnadsnämnden som erkänt att "det inte blev bra" och att de "gör ett omtag i dialogen". Det är aldrig fel att erkänna ett misstag, då kan man rätta till. Bara den som inget gör, undviker alla misstag.
Också i arenafrågan har våra styrande tänkt om. För en knapp månad sedan beslutade kommunstyrelsen att Scandinavium skall ersättas med en ny arena. M, L, KD, S och V står bakom beslutet. Hösten 2017 skall ett förslag finnas framme. När GP i veckan ordnade en #Pratbar så var debattörerna eniga om mycket men byggarna Ola Serneke och Thomas Dahl från Wallenstams uttryckte oro för att det skulle gå för långsamt.Men Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande, blev inte svaret skyldig:
– Lita på oss. Vi skall utreda och sedan skall vi framåt, sa hon.
Den göteborgske moderatledaren Jonas Ransgård menade att arenan borde vara klar till jubileumsåret 2021. Det är en utmärkt tanke och ett tydligt mål. Då förutsätter det att byråkratins kvarnar inte tillåts mala för långsamt och att det tas ett entydigt beslut om tidplanen. Var arenan skall ligga är ännu inte bestämt men det andra kloka "omtaget" - det om Heden - öppnar för många lösningar.
Politikerna har fattat några kloka beslut som är viktiga för Göteborg. Låt oss hoppas och tro att alla goda krafter ser till att vi har en arena av världsklass 2021. Två viktiga göteborgsfrågor har vänts från infekterade surdegar till framtidsmöjligheter. På ett politiskt plan kan man ana ett nytt ledarskap, ett nytt samförstånd och en ny öppenhet - Göteborgsandan när den är bra.
GP skrev i fredags om Ann-Sofi Hermanssons första 100 dagar som kommunstyrelsens ordförande. Själv konstaterade hon:
– Det är helt sjukt. Har jag suttit i 100 dagar? Samtidigt känn det som jag har gjort 1000 nya saker. Den rivstart hon aviserade när hon tillträdde har hon uppenbarligen levererat. Det behövs om hon skall vända socialdemokraternas kräftgång i den göteborgska opinionen, där Moderaterna nu är större än Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna har onekligen suttit vid makten under en period då segregationen ökat, skolproblemen accelererat, äldreomsorgen visar stora brister, byggandet är svagt och näringslivsklimatet dramatiskt försämrat (Samtidigt måste man, i ärlighetens namn, konstatera att den göteborgska ekonomin går som tåget).
Vill man, som jag, ha skifte vid makten i Göteborg borde man logiskt sätt inte önska att Ann-Sofie Hermansson fortsätter att fatta kloka beslut. Men vill man Göteborg väl så kan bara applådera det som är bra och görs rätt oavsett partitillhörighet. Och i varje fall i några frågor verkar Ann-Sofie Hermanson ha gjort helt rätt.
Det inger faktiskt hopp!
Men det finns en fråga som känns hopplös, den om Avenyn. I veckan vandrade jag fram och åter längs Avenyn och kom att tänka på en rad ur Dantes Devina Comedia: "I som här inträden låten hoppet fara" - texten över helvetets portar. Givetvis är det att ta i. Avenyn är självklart inte ett helvete men efter en vandring över lappad asfalt, uppbruten gatsten, reklamlådor, satellitserveringar, popup-trädgårdar, dåligt omlagda gator, ett otal rödgula trafikvarningar, en halvdan botanisk trädgård runt Carl Milles ikoniska Poseidon och ett klantigt vattenspel med gulvästade vakter, känner i varje fall jag hopplöshet. Hur skall vi värna den forna paradgatan från rent grönköpingska infall och anfall?
Givetvis är det ingen katastrof med tillfälliga arrangemang. De skall ju tack och lov försvinna. Men misstanken att Avenyn är räddningslöst förlorad smyger sig på. För hur kan man å ena sidan tala om att återskapa den forna paradgatans prakt och å andra sidan belamra den med illa hopkomna, taffliga, till synes hemsnickrade lådor med grönt i.
Popup-trädgårdarna och Poseidon i det gröna är en del av Gothenburg Green World - ett projekt som syftar till att Göteborg skall "befästa sin position som Nordens främsta trädgårdsdestination". Det är en god tanke. Och det är inget fel på popup-trädgårdarna i sig - men de har inte på en elegant boulevard, av internationellt snitt, att göra. För det är ju det som planerarna vill att Avenyn skall vara. Men vägen till helvetet är, som bekant, kantad av goda föresatser (hoppsan där kom helvetet in igen).
Avenyn måste rensas och stramas upp, de långa siktlinjerna återskapas, konsten ges plats, framkomligheten och rymligheten tas tillvara och ytskikten göras genomtänkt vackra. Varför inte börja med att rensa bort ogräset under bänkar och cykelställ i stället för att plantera grönt i lådor.
Utveckla det som fungerar - Avenyn som mötesplats - detta överexploaterade ord. Så kära politiker: Fridlys vår paradgata från lekfulla och plågsamma experiment. Gör "ett omtag" också med Avenyn!
