Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Ett misslyckande av rang

Regeringen kommer att missa sitt eget arbetslöshetsmål. Att kalla deras jobbpolitik för ett misslyckande är knappast någon överdrift.

Arbetsmarknaden i Sverige är ”urstark”. Det hävdar Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson i samband med att myndigheten under tisdagen skrev upp sin arbetsmarknadsprognos för nuvarande och nästkommande år (SR 13/6). Knappt 150 000 personer förväntas börja arbeta under tidsperioden.

Att antalet jobb ökar med befolkningen och under en högkonjunktur är emellertid inte särskilt anmärkningsvärt. Vad som är mer intressant än antalet nya jobb är hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är arbetslös.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos väntas arbetslösheten minska från 7,0 procent år 2016 till 6,6 procent i år. Därefter väntas den öka till 6,7 procent nästa år. Att arbetslösheten minskar med totalt 0,3 procentenheter under två år, i högkonjunktur, är knappast skäl till någon stor entusiasm. 

Faktum är att regeringen – förutsatt att prognosen står sig – kommer att missa sitt eget arbetslöshetsmål. I december förra året deklarerade statsminister Stefan Löfven (S) att regeringen siktar på en arbetslöshet under sex procent nästa år (Aftonbladet 13/12 2016).

Det är dock inte särskilt förvånande att situationen inte ser bättre ut. Sina ambitiösa mål till trots har regeringen inte bedrivit någon seriös politik på området. Bristen på seriositet visade sig redan när Löfven utlovde att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, ett mål som inte nödvändigtvis säger något om hur det går för Sverige (och som man för övrigt är långt ifrån att nå).  

Ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften var det om 32 000 traineejobb. Förslaget fick skarp kritik från flera fackförbund. Bland annat Vårdförbundet som kom med den relevanta invändningen att sjukvården inte kan användas som en arbetsmarknadsregulator (SVT 5/9 2014).

Sveriges kommuner och landsting (SKL) varnade för att satsningen skulle vara att kasta pengar i sjön (SR 24/11 2014). Tre år senare är regeringen inte ens i närheten att uppfylla löftet om 32 000 traineejobb. Hittills har det blivit 474 stycken. Det motsvarar knappt 1,5 procent av vad som utlovades.

Förutom traineejobben utlovades bland annat 31 000 extratjänster inom offentlig sektor för långtidsarbetslösa. Med dessa har det gått något bättre än med traineejobben, men resultatet är likväl ett misslyckande. I mars uppgick antalet extratjänster till 2765, motsvarande knappt 9 procent av vad som utlovades.

Att kalla regeringens jobbpolitik för ett misslyckande är knappast någon överdrift. Nu börjar dessutom det stora antalet nyanlända – inte sällan med låg utbildningsnivå – som kommit till Sverige på senare år att komma in i statistiken. I frågan om hur dessa ska få jobb är regeringen i praktiken svarslös. 

Hittills har arbetslöshetssiffrorna hållit sig på relativt stabila nivåer, om än en bra bit över över regeringens mål, till följd av högkonjunkturen. Men den kommer inte att hålla i sig för alltid. När konjunkturen förändras kommer det bli än mer påtagligt att regeringen inte lyckats leverera.

Mest läst