Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ett dubbelt svek mot patienterna

    Som det ser ut i dag är patienter som drabbats av undvikbara vårdskador i praktiken rättslösa. Med patientskyddslagen har möjligheten att utkräva ansvar urholkats.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Runt 1,4 miljoner personer vårdas årligen på svenska sjukhus. Drygt 110 000 personer – nästan var tionde patient – drabbas av så kallade "undvikbara" skador på grund av misstag och felbehandlingar. Runt 1400 av dem dör. Det är mer än fem gånger så många som antalet personer som årligen dör i trafiken.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    En tredjedel av skadorna utgörs av infektioner. Ungefär var tionde vårdskada uppstår på grund av att patienten fått fel läkemedel eller en felaktig dos. Några fler än så drabbas av misstag vid operation och av trycksår.

    TV4:s Kalla Fakta har granskat den nya patientsäkerhetslagen som infördes 2011 med syfte att minska antalet vårdskador, något man inte har lyckats med. I stället för att göra vården säkrare har möjligheterna urholkats för skadade patienter och anhöriga att utkräva ansvar. 

    Det är hjärtskärande att i programmet höra Ingrid Jonsson berättade om hur hon för fem år sedan förlorade sin 22-åriga dotter Louise. Hon hade sökt vård för svåra smärtor i nacke och huvud samt kräkningar. På sjukhuset drabbades hon även av domningar i fingrarna och synbortfall. Trots att Ingrid flera gånger bad om det så beslutade man att inte genomföra en röntgen och dagen efter dog Louise. Orsaken: Syrebrist i hjärnans bakre del.

    I sjukhusets utredning benämndes detta som ett ”oväntat dödsfall”. Men när Ingrid gjorde en egen anmälan riktade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kritik mot sjukhuset och två läkare för att de inte handlat i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Därmed var ärendet avslutat, men läkarna jobbar kvar. Kritiken har inte fått några praktiska konsekvenser.

    Ingrid önskar att läkarna skulle granskas hårdare av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Tidigare kunde patienter eller anhöriga själva göra en anmälan till HSAN, men i och med patientsäkerhetslagen är det inte längre möjligt. Tanken var att man ska titta på systemfel, snarare än att leta efter enskilda syndabockar. 

    När patientsäkerhetslagen infördes avskaffades även HSAN:s möjligheter att utfärda en varning eller erinran till vårdpersonal som agerat felaktigt. De enda åtgärder som ansvarsnämnden fick behålla var att dra in legitimationen eller att utfärda så kallad prövotid. Det innebär att en läkare som begått ett fel som hade kunnat undvikas, men som inte bedöms som tillräckligt allvarligt för att legitimationen ska återkallas, i praktiken slipper konsekvenser.

    Om vården ska kunna förbättras måste man självklart titta på vilka brister som finns på en strukturell nivå. Men det behöver inte betyda att man inte också kan utkräva ansvar av enskilda personer som begår misstag i sin yrkesutövning. HSAN:s tidigare generaldirektör Aud Sjökvist beskriver det som att man har offrat patienten för att yrkesutövare inom sjukvården inte ska behöva vara rädda för att bli anmälda. 

    Den 1 januari trädde dessutom ändringar av patientsäkerhetslagen i kraft, som ytterligare begränsar möjligheterna att framföra klagomål. Rätten att direkt vända sig till IVO har i princip tagits bort: Myndigheten ska numera bara granska dödsfall eller fall där patienten fått bestående, allvarliga men. Den som vill anmäla en vårdskada måste nu i stället gå till vårdgivaren, vilket Riksrevisionen varit kritisk till. Det innebär att man inte kan få en oberoende prövning av händelsen. Som det ser ut i dag är patienter som drabbats av vårdskador – och anhöriga till patienter som skadats eller dött till följd av vårdens misstag – i praktiken rättslösa. Det är ett dubbelt svek mot patienterna.