Den tidigare inrikesministern Anders Ygeman, numera gruppledare för Socialdemokraterna, är inte lite arrogant. Han fick som bekant lämna sitt uppdrag som statsråd i samband med att IT-skandalen på Transportstyrelsen uppdagades förra sommaren, då han underlåtit att informera statsministern omdet som skett på myndigheten.
Ygeman fick information om it-läckan i början av 2016, ungefär ett år före statsministern. Att han inte tog upp saken med Stefan Löfven förklarade han med att:”det här är information som man inte kan prata om på fikarasten eller i fikarummet, utan att det krävs att man är i speciella lokaler för att kunna delge den här typen av information”.
Den dåvarande inrikesministerns bortförklaring var löjeväckande. Att man inte vill ta upp frågan på en fikarast är förståeligt. Vad som däremot är svårt att begripa är varför man i den situationen inte bokar ett möte med statsministern – i en ”speciell lokal”.
Men det var inte bara en praktisk fråga om lokaler, inrikesministern underskattade även allvaret i situationen. När han förra sommaren frågades ut i riksdagens justitieutskott sade han – som svar på frågan om varför Löfven inte informerades – att: ”det i det läget inte fanns anledning för mig att informera statsministern”.
Riksdagens konstitutionsutskott, som under våren granskat regeringens hantering av it-skandalen, håller dock inte med. Utskottet skrev, apropå att Ygeman varken informerade statsministern eller infrastrukturministern, att: ”Det framstår som självklart att händelser av detta allvarliga slag bör tas upp direkt med statsministern och andra berörda statsråd.”
NuhävdarYgeman att han i själva verket borde få beröm. I en intervju i Dagens Nyheters tält i AlmedalenförklaradeYgeman att det var han som var ansvarig för den myndighet – Säkerhetspolisen – som ”avslöjade skandalen och såg till att lagföra den som hade gjort fel”.
Vidare sade han: ”Och det är ju klart att i den här historien blir det ju att både Säkerhetspolisen och jag i stället för att bli de som får credd för att avslöja det här, är de som får skit för det”.
Det är häpnadsväckande att Ygeman dels försöker ta åt sig äran för Säkerhetspolisens arbete, dels står och tycker synd om sig själv. Han får inte ”skit” för att han avslöjade skandalen – utan för att han tvärtom inte gjorde det. Vad hade han förväntat sig? En guldmedalj?
Någon medalj blev det inte, däremot ett uppdrag som gruppledare i riksdagen. Måhända inte lika ”creddigt” som att vara minister, men det är en tung post som vittnar om att inga broar har bränts. Ygeman har alla möjligheter att återigen bli statsråd, i händelse av en ny socialdemokratisk regering.Socialdemokraterna bör visa större förståelse för att man inte kan återanvända politiker som begår så stora misstag, och som därtill uppvisar en sådan brist på respekt gentemot medborgarna.
