En sorglig utveckling

Diskussionen om att inhägna sjukhusområden är ett erkännande av att man misslyckats med att hantera gängkriminaliteten.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

I mitten av augusti blev två män skjutna i Östberga i södra Stockholm. En av dem dog. Utanför Karolinska sjukhuset blev det bråk efter att den andre mannen som blivit skottskadad tagits in för vård. Enligt ett vittne till Aftonbladet bråkade ett 40-tal personer med polisen utanför akutmottagningens entré (15/8). Enligt vittnet ska dessa ha slagits med polisen och slagit mot fönsterrutor. Några ska ha tagit sig in genom entrén och soptunnor ska ha slagits sönder i väntrummet.

Fenomenet är varken nytt eller unikt för landets huvudstad. Redan för tio år sedan skedde en skottlossning utanför Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. År 2012 skedde flera incidenter med bråk och skottlossning i anslutning till Sahlgrenska. Och sedan sex år tillbaka har akutmottagningen i Malmö som rutin att tillkalla polis när skottskadade tas in för vård. Under de senaste åren har situationen knappast förbättrats. Antalet skottlossningar har ökat och i takt med att gängkriminaliteten breder ut sig blir också frågan om hotbilden mot sjukhusen allt mer relevant.

ANNONS

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé vill nu se över lagstiftningen så attbrott som begåspåsjukhus och vårdcentraler och motsjukvårdspersonal straffas hårdare. Tidigare har Moderaterna föreslagit att våld mot tjänsteman ska få en egen brottsrubricering, där det lägsta straffet ska vara minst sex månaders fängelse. Man vill också se att fler yrken skyddas av lagbestämmelsen om hot och våld mot tjänsteman.

Att hårdare straff inte avskräcker brukar vara en vanlig invändning när detta föreslås. Även om det må vara så finns en annan positiv aspekt med höga straff, åtminstone de straff som innebär fängelse: Kriminella separeras från laglydiga medborgareochkan inte begå nya brott under tiden.

Även moderaterna Carl Johan Sonesson, regionråd i Skåne, och Stefan Lamme, andre vice ordförande i Region Skånes sjukvårdsnämnd Sus, har gett sig in i diskussionen. I en uppmärksammad debattartikel i Sydsvenskan förespråkar degated hospitals, inhägnade sjukhusområden (Sydsvenskan 24/8).

I en uppföljande artikel förtydligar Sonesson vad som menas: ”Att sätta upp staket runt ett sjukhus kostar inte ohemula pengar, sedan kan man ha en ingång med vakter där alla besökande måste anmäla sig” (Sydsvenskan 24/8). Även mer kameraövervakning föreslås.

Att höja säkerheten på sjukhusen är viktigt. Kan det åstadkommas genom inhägnade områden så är det bra. Men att det överhuvudtaget måste diskuteras om det är möjligt att inhägna hela sjukhusområden är ett erkännande av att man misslyckats gravt med att hantera gängkriminaliteten.

ANNONS
ANNONS