Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

En bättre stad att tycka olika i!

Tonläget i debatten om Västlänken är hätskt, oförsonligt och fyllt av misstroende. Det är olyckligt och illavarslande för det framtida politiska livet och debattklimatet. Det beror tvivelsutan på att hanteringen av projektet varit valhänt och understundom arrogant.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det fanns en tid när den typiske göteborgaren beskrevs som godmodig, trevlig (käck på götebosska), sjöfarande, öppen och ständigt vitsande. Det var naturligtvis inte en "komplett" bild men en kärna av sanning fanns där. Göteborg upplevdes, och upplevs fortfarande, som en vänlig och välkomnande stad - både av besökare och av oss göteborgare.

Men Göteborgsbilden präglas numera också av segregation, våld och skandaler av olika slag och halt. Och vänligheten blandas numera med ilska och misstro.

Det går till exempel inte att nämna det göteborgska V-ordet utan att översköljas av oförsonliga och hätska påhopp. V-ordet i Göteborg är naturligtvis Västlänken. I min senaste krönika resonerade jag om Mark- och miljödomstolens dom om Västlänken, de olika "sidornas" reaktioner och konsekvenserna för Munck och Wannholt när de gått emot sina partier. Jag tog mig också orådet före att fundera över vad som kommer att hända framöver. Bland annat hävdade jag att det antagligen dröjer sig kvar "bitterhet, misstro och ett delvis förgiftat debattklimat allt medan Göteborg tvingas leva med stora störningar i trafik, trivsel och framkomlighet." Jag föreslog också, i all enkelhet, att det är rimligt att alla sidor i debatten om Västlänken "begraver stridsyxorna" när Västlänkens framtid så småningom avgjorts.

En försonlig och resonerande krönika, tyckte jag själv. Men icke, tyckte en del läsare men bevisade i varje fall att mitt påstående om "ett delvis förgiftat debattklimat" inte var en överdrift.

"Man kan inte skriva en krönika så vriden åt ett håll - okunnig", rasade en läsare och hävdade att min artikel skulle arkiveras under fliken fake news. Han avslutade med att sparka mig från ledarsidan och samtidigt önska "Ha nu en fortsatt fin dag!"

Av en annan läsare beskylldes jag för "arrogans, självgodhet och för att använda värsta sortens härskarteknik". Jag klappade, enligt samme mejlskribent, 75 procent av läsarna på huvudet (oklart vilka dessa 75 procent är). Min självbild påstods också vara usel. Läsaren visade dock storsinthet genom att avslutningsvis önska mig "allt gott ändå".

Det är alltid "ljudet i skällan" när Västlänken kommer på tal. Är man inte odelat och aggressivt emot Västlänken så är man i bästa fall okunnig men inte sällan en illasinnad folkfiende och odemokrat. Skriver man om någon mindre fråga, det vill säga de flesta om man ser till Västlänkens budget, borde man i stället ha ägnat spaltutrymmet åt tunnelprojektet.

Göteborgs-Posten beskylls antingen för att inte skriva tillräckligt mycket eller, när vi skriver, för att skriva fel. GP har ägnat Västlänken stort redaktionellt utrymme. På nyhetsplats har vi sakligt beskrivit utvecklingen och hanteringen. På debattplats har GP publicerat en rad debattartiklar, såväl kritiska som positiva. Det var således GP som för snart fyra år sedan publicerade en debattartikel i vilken Martin Wannholt uttryckte skepsis mot Västlänken och som beseglade hans moderata öde.

Också miljöpartisten Henrik Muncks Västlänkenkritiska debattartiklar i slutet av januari publicerades i GP, liksom Johan Nyhus, Ulf Kamnes och Daniel Bernmars bemötanden av hans åsikter.

ledarsidan har Adam Cwejman, så sent som i denna vecka, skrivit om att "Göteborgspolitikens förhållningssätt till Västlänken kommer gå till historien som ett haveri...Man lyckades inte övertyga göteborgarna om nyttan och bestämde sig tidigt för en utformning som sannolikt inte går jämna steg med övrig infrastruktur eller stadsplanering."

Själv har jag sedan länge varit skeptisk till delar av projektet, till exempel Hagastationen, och känt stor oro för byggenas negativa konsekvenser för framkomlighet, trafik, besöksnäring och trivsel.

Samtidigt har jag varit tämligen övertygad om att Västlänken kommer att byggas. Det finns ingenting som tyder på att göteborgspolitikerna skulle ändra sig. Inte heller är det sannolikt att prövningen i Mark- och miljödomstolarna skulle gå Västlänken emot. Jag har som en konsekvens av de antagandena hävdat att det är kolossalt viktigt att våra makthavare "gör allt för att minimera störningar och underlätta för göteborgarna att ta sig fram i staden".

Rätt eller fel antagande, kristallklart är i varje fall att tonläget i debatten är hätskt, oförsonligt och fyllt av misstroende. Det är olyckligt och illavarslande för det framtida politiska livet och debattklimatet. Det beror tvivelsutan på att hanteringen av projektet varit valhänt och understundom arrogant. Det är, som Henrik Munck uttrycket det, ett demokratiskt misslyckande. Detta bevisas inte minst av det ökande och rekordstora motståndet mot Västlänken - bara 28 procent är för! Men också Västlänksmotståndarna har ett ansvar för debattklimatet.

SOM-institutet i Göteborg har rangordnat de viktigaste frågorna för göteborgarna. I topp ligger integration/immigration, följt av lag och ordning med infrastruktur på delad tredjeplats tillsammans med skola/utbildning. Lag och ordning är mer än dubbelt så viktigt för göteborgarna som det är för resten av Sverige. Mest anmärkningsvärt är ändå att 22 procent av göteborgarna anser att infrastruktur är den viktigaste frågan, mot två procent i riket. Den frågan inkluderar också bostadsbyggande på Heden, vilket göteborgarna är emot.

Engagemanget för staden är i grunden mycket positivt. Liksom att göteborgarna gillar sin stad. Hela 94 procent tycker att Göteborg är en bra stad att bo i - Västlänk eller inte. Tänk om Göteborg kunde bli en lika bra stad att ha olika åsikter i!

"Ha nu en fortsatt fin dag!"

Mest läst