Allt för ofta påminner den svenska debatten omsagan omkejsarens nya kläder. Vi har sett detgång på gång, framförallt i frågor kopplade till migration: länge vägrade man kännas vid det faktum att den stora invandringen skulle bli svår att hantera, att det finns vuxna som försöker söka asyl som barn och att tiggeriet kunde vara organiserat. Gud nåde den som försökte påtala att kejsaren var naken.
Sanningenomtiggeriethar visatsig vara en annan än densomlänge varitden allmänt accepterade. I onsdags visadeSVT:sUppdrag Granskning hur tiggeriet i Göteborg närmast påminnerom modernt slaveri. Genom att följa entigganderullstolsburen kvinna lyckades Göteborgspolisen avslöjaorganiseringen. Kvinnan satt utanför Nordstan tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan.
När polisen såg att fler personerbesöktesamma lägenhet som den rullstolsburna kvinnan började polisen följa även dem. Den röda tråden var att alla på något sätt var funktionsnedsatta: en var blind, en annan nästan blind och en tredje hade ett handikapp och svårt att gå. Den första veckan kissade den helt blinde mannen på sig då ingen hjälpte honom att hitta en toalett under de tolv timmar långa passet.
Tiggeriet är ovärdigt. Framförallt för de som tvingas till det. Men den misär som många av tiggarna lever i resulterar ofta i sanitära olägenheter som, direkt eller indirekt, påverkar hela omgivningen.LedarskribentenPer Gudmundson har skrivit om hur tiggare tog över en lekplats i Stockholm, som sedermera stank av avföring (SvD 4/10). Detta är särskilt allvarligt för de förskolor som inte har egna lekplatser, utan är beroende av de offentliga. Dessutom kostar det åtskilliga miljoner att sanera.
Ett vanligt argument mot tiggeriförbud är att det skulle vara populistiskt dåbefintlig lagstiftning möjliggör hantering avproblemet med människohandel. Men det stämmer inte. Människohandel är förvisso olagligt, men det är svårt att få någon dömd; de senaste tre åren har polisen fått in 80 anmälningar om misstänkt människohandel, men endast fallet från Göteborg har lett till en fällande dom (SVT 5/10). Utöver det lär det finnas ett stort mörkertal som aldrig ens leder till anmälan. Med ett förbud, och resurser till polisen så det också efterlevs, skulle incitamenten förbådetiggeriochmänniskohandelminska. Kanske hade ett förbud redan kunnat vara på plats, om man inte varit så upptagen med att brunmåla de som lyfte problematiken med tiggeriet.
