Tänk dig att ditt lokala Hemköp, Ica, Coop eller Netto står tomt. I bensinmacken saknas drivmedel. Internet fungerar inte. Ditt visa-kort går inte att använda. Hur många dagar kan ett samhälle som det svenska fungera utan livsmedelsimporten, bränsle och internet?
Enligt generalmajoren Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, skulle tillgången av mjölk och bröd försvinna redan samma dag om lastbilstransporterna upphörde (Axess 3/16). Den andra dagen skulle färskvarorna i butikerna ta slut. Dag tre skulle skolmaten ta slut och bönderna skulle inte få sin mjölk hämtad. Dag fem skulle dricksvattnet vara otjänligt.
Allt färre svenskar bor på landsbygden varför färre har tillgång till egen livsmedelsproduktion. Hur många har tillräckligt mycket mat för att klara sig en längre period, utan att handla nytt? Genom Göteborgs hamn flödar en stor andel av allt bränsle som Sverige behöver för att fungera. Tänk om den importen upphörde. Det finns inga betydande lager som räcker för en längre tid. Det samtida Sverige är inte ens i teorin självförsörjande.
Under totalförsvaret fanns en annan mentalitet i Sverige. Man hade, på avstånd, undkommit andra världskriget med blotta förskräckelsen. Det fanns en levande insikt om vad ett krigstillstånd gjorde med tillgången på bränsle och andra förnödenheter.
Kalla kriget innebar en konstant anspänning och förberedelse inför att Europa åter skulle hamna i krig. Sverige skulle hållas neutralt men förberett. Därför hade vi omfattande livsmedelslager och för att kunna klara oss utan omvärldens hjälp under en längre tid. Över hela landet fanns depåer med bränsle och materiel och vi hade ett väl utvecklat ransoneringssystem som framgångsrikt hade prövats under oljekrisen år 1974.
Totalförsvaret skulle inte bara tjäna Sverige i händelse av krig. Men totalförsvaret, och den mentalitet som skapade krigsberedskapen, är historia. Sovjetunionens fall och 1990-talets hoppfullhet gjorde att samhället ställdes om. Det digitaliserades.
Internet förändrade inte bara våra privatliv utan även samhällets vitala infrastruktur. Service, kommunikation, betalningar och information. Allt förlades till blixtsnabba internet. Effektivt, absolut, men mycket sårbart.
Arvet efter de senaste två decenniernas optimism och framåtanda är att krisberedskapen är obefintlig. Ett urbaniserat, internetanvändande tjänstesamhälle är kreativt och lyckligt effektivt. Det är också väldigt sårbart för det fall logistiken, strömmen, bränslet eller omvärlden sviker oss. Om det är något som kännetecknar 2000-talets svenska samhällsanda så är det att ta tryggheten för given. Där har 1900-talets beredskapsanda något att lära oss.
