Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Det fria ordet är hotat även i Sverige

Vi har lätt att se de auktoritära mönstren på bortaplan. Många är dock blinda inför liknande tendenser här hemma, skriver kolumnisten Håkan Boström.

Tämligen obemärkt gick nyheten förbi. Den statliga myndigheten Vinnova ska tillsammans med ledande medieföretag, däribland SVT, Bonnier och Schibsted, ta fram olika digitala faktagranskningsverktyg för att motverka ”falska nyheter” och ”filterbubblor”.

Initiativet kan tyckas harmlöst. I själva verket berör det vad som är vår tids demokratiska ödesfråga: Kontrollen över informationen. Att vi skulle leva i ”filterbubblor” är i hög grad en myt (se till exempel Forskning och framsteg 16/11). Möjligheten att ta del av olika sorters åsikter och information är idag större än någonsin och de flesta utnyttjar också den möjligheten. På 1980-talet var man som regel hänvisad till sin enda dagstidning och landets två statligt ägda TV-kanaler.

Att ”falska nyheter” skulle vara ett stort problem har inte heller stöd i forskningen. Ändå upprepas dessa påståenden närmast dagligdags. Intrycket är att etablerade medieägare och politiker känner sig hotade av att tappa kontroll över informationsflödet till nya sociala och digitala medier. Samma moralpanik har drabbat alla nya medier genom historien.

Det Vinnova-finansierade projektet utmärker sig även på ett annat tidstypiskt sätt. Av projektbeskrivningen framgår att ett digitalt verktyg ska tas fram i syfte att ”minska risken för att falska och irrelevanta fakta når publiken”. Grunden för all journalistik – nyhetsvärderingen – ska alltså ersättas av datorer. Som om det inte vore en omdömes- och värderingsfråga vad som är ”falska och irrelevanta” nyheter. Projektet ska även ta fram en ”personaliseringsmotor”, det vill säga ett individuellt anpassat verktyg som ska erbjuda ”nya och alternativa perspektiv i avsikt att slå hål på filterbubblor”. Information ska med andra ord riktas till medborgarna i akt och mening att påverka deras världsbild, och i förlängningen deras politiska värderingar.

S-politikern och IT-entreprenören, Sebastian Merlöv, var nyligen inne på liknande banor i Aftonbladet (20/12). Hans innovativa idé var att etablera ”digitala fartkameror” som automatiskt bötfäller människor som bryter mot lagen på nätet. Domstolens bedömning av yttrandefrihetsbrott skulle alltså skötas av en dator. Allt i syfte att jaga ”troll”, dessa aldrig definierade sagovarelser.

Kina håller just nu på att ta fram ett övervakningssystem för samtliga sina medborgare där individen poängbedöms bland annat beroende på surfvanor på nätet. Ett poängsystem som kan påverka möjligheter till jobb- och bostadslån. Det ska främja ett ”harmoniskt samhälle”. I Ryssland beskylls regelmässigt oppositionen för att gå utlandets ärenden. Stat och medier är i bägge dessa länder sammanvuxna.

Vi har lätt att se de auktoritära mönstren på bortaplan. Många är dock blinda inför liknande tendenser här hemma. Grundläggande demokrati- och rättsprinciper väger ytterst lätt när de ställs mot förment goda syften – definierade av makthavarna eller tillfälliga majoriteter. Det är häpnadsväckande. Varken makthavarna eller deras datorer ska leka domare eller bestämma vad som är sant och relevant i en rättsstat.

Mest läst