Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Dessa satans medlöpare

Lokko och hans anhang visar hur relativiseringen av en folkmördarideologi – jihadismen – med tiotusentals liv på sitt samvete sett och ser ut i delar av Sveriges mediala toppskikt, skriver Håkan Boström i en gästkrönika.

Det har talats mycket om behovet av att visa kärlek och sammanhållning efter fredagens fruktansvärda terrordåd i Stockholm. Visst har det sin plats. Men det är också fullt naturligt att känna vrede och sorg.  När skulle man annars göra det? Det finns dock de som främst verkar ha ett behov av att förminska och relativisera det inträffande. Ett dygn efter terrorattacken – där en förmodad IS-sympatisör bakom ratten på en tung lastbil krossade människokroppar på Drottninggatan – fann Svenska Dagbladets journalist Andres Lokko det lägligt att relativisera Islamiska statens illdåd på Twitter: ”är alla nu alltså till slut på det klara med att SD och IS utgör exakt samma hot med intill förvillelse identiska mål och ideal?”.

Detta budskap retweetades av bland annat av SVT:s programledare Sarah Dawn Finer – som på söndagen obekymrat uppträdde på ”kärleksmanifestationen” på Sergels torg. Budskapet gillades även av t.ex. SVT-profilen Po Tidholm och Sydsvenskanjournalisten Peter Fällmar Andersson.

Islamiska staten har de senaste åren begått obeskrivbara krigsbrott i Syrien och Irak, bränt människor levande, mördat, torterat och våldtagit mängder av män, kvinnor och barn. 39-åringen som nu sitter häktad för det blodiga terrorattentatet på Drottninggatan hyllade Islamiska staten på Facebook. Det är ingen hemlighet att det finns IS-anhängare även i Sverige.

Islamiska statens ideologi  kan i sin ondska bara liknas vid Nazityskland. Dess illdåd kan bara jämföras med Hitlerismens. Att ett flertal personer med framträdande roller i offentligheten jämställer IS med ett svenskt riksdagsparti – oavsett alla dess tveksamheter – är inget annat än vidrigt, hårresande och oanständigt. Hur kan man vilja försvara mördandet? För det är indirekt vad man gör. Det är lätt att föreställa sig högborgerliga tyskvänner under andra andra världskriget som menade att Hitler ändå inte var värre än socialdemokratin, de senare ville ju ha det som i Sovjet. Men få var skamlösa nog att framföra dessa åsikter när koncentrationslägrens verklighet blivit allmänt känd.

Vi vet vad IS har gjort. Vi känner till halshuggningarna, massgravarna, terrordåden, folkmordet på yazidier och andra minoriteter. När kritiken på sociala medier till sist blev för stark tog Andres Lokko bort sin tweet och levererade en halvhjärtad ursäkt. Att en handfull kändisar och journalister visar dåligt omdöme kan tyckas vara en struntsak. Det är det inte. Dessa människor är inte vilka som helst. Sarah Dawn Finer har varit julvärd i SVT och ska nästa år leda profilprogrammet ”Så ska det låta”. Nöjesprofiler har tyvärr en opinionsbildande kraft i Sverige som inte ska underskattas.

Lokko och hans anhang visar hur relativiseringen av en folkmördarideologi – jihadismen – med tiotusentals liv på sitt samvete sett och ser ut i delar av Sveriges mediala toppskikt. Hur man rycker på axlarna åt det, hur man obekymrat kan stå och manifestera sin kärlek dagen efter. Det är faktiskt stötande att det går att komma undan med det.  

 

 

Mest läst