Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Den progressiva skollagen måste ändras

    Vi har en situation där myndigheter i praktiken tvingar skolor att ignorera metoder som forskningen indikerar kan ha positiva effekter, skriver gästkolumnisten Gabriel Heller-Sahlgren.

    GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

    Sedan andra världskrigets slut har progressiva idéer kommit att dominera det svenska utbildningssystemet. Målet har varit att skapa demokratiska människor – som inte låter sig frestas av auktoritära ideologier – vilket man har ansett kräver mer inflytande för eleverna. År 1991 lagfördes till sist elevinflytandet av dåvarande utbildningsminister Göran Persson med orden: ”Skall skolan kunna fostra till fria och självständiga människor måste skolan själv fungera demokratiskt”.

    Länge fanns det dock få styrmekanismer som kunde tvinga bångstyriga skolor att falla i led.  Först 2003 påbörjade Skolverket nämligen uppdraget att genomföra nationella skolinspektioner. Men från början kom inspektionsrapporterna att krylla med hänvisningar till skollagens skrivningar om rätten till elevinflytande.

    Gradvis har skolornas möjligheter att stå emot de progressiva kraven därefter minskat. Sedan Skolinspektionen startades 2008 har myndigheten mycket riktigt fortsatt på Skolverkets inslagna väg; i var och varannan rapport kan man läsa om hur skolor får anmärkningar för att de inte uppfyller skollagens och läroplanens krav på elevinflytande.

    Och snart är det tydligen dags igen. Nordic International School har precis startat i Norrköpings kommun, men har redan hunnit skapa rubriker för att man bryter mot progressiva normer. Skolan har nämligen profilerat sig på ordning och reda samt tydliga krav, vilket bland annat inkluderar en slags skoluniform som tillhandahålls gratis: en ljusblå pikétröja, en marinblå cardigan och svarta skor.

    Detta relativt modesta krav har föranlett attacker i media, bland annat från ordföranden för Sveriges elevråd SVEA – som beskriver skoluniformen som ”skrämmande” eftersom ”alla elever vill ha en egen stil”. Än mer anmärkningsvärt är att Skolverkets rättschef har backat upp elevrådets synsätt eftersom ”eleverna ska bestämma själva”. På grund av allt halabaloo ska Skolinspektionen nu formellt pröva om skoluniformen strider mot lagen. 

    Att detta ens är en fråga är naturligtvis bisarrt. För det första har elevernas föräldrar själva valt skolan och därmed även implicit dess klädkod. För det andra finner amerikansk forskning att skoluniformer både höjer elevers närvaro och ökar sannolikheten att lärare stannar kvar på sina skolor.

    Vi har alltså en situation där myndigheter i praktiken tvingar skolor att ignorera metoder som forskningen indikerar kan ha positiva effekter. Skoluniformer är bara ett exempel på detta: rigorös forskning finner mer generellt att hierarkiska skolmiljöer och auktoritativa undervisningsmetoder är ett bra recept för att höja kunskaperna bland resurssvaga elever. Metoder som alltså går tvärtemot de progressiva budorden.

    Att skälla på Skolinspektionen och Skolverket gör dock ingen nytta. Myndigheterna gör bara sitt jobb. I slutändan är det lagen som måste ändras för att säkerställa att skolor kan använda de metoder som är bäst lämpade för att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Och endast politiker kan ändra lagen.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se