Den dopade bostadsmarknaden

Bostadspriserna fortsätter stiga, men ingenting kan pågå för evigt. Politikerna behöver nu ta sig en rejäl funderare. De låga räntorna ger ett gyllene tillfälle att börja trappa av ränteavdraget utan att det slår för hårt mot ekonomin och stegvis sänkta skatter för den som säljer sitt boende skulle kunna bättra på utbudet i en lagom takt.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Bostadsmarknaden i Göteborg är glödhet just nu. Enligt SCB:s småhusbarometer är Storgöteborg den storstadsregion i landet där priserna på småhus ökar snabbast. Hela 12% har priserna ökat det senaste året. 35% av bostäderna som förmedlas säljs redan innan huvudvisningen för allmänheten ägt rum.

En allt vanligare uppfattning är att vi har en bostadsbubbla. Det innebär att priserna drivs upp baserat på spekulationer – folk är beredda att betala överpriser för en bostad idag eftersom de räknar med att de kommer kunna sälja den för ett ännu högre pris imorgon. Det var till viss del just en sådan bubbla på kommersiella fastigheter som drev fram finanskrisen i början av 90-talet.

ANNONS

Tanken att vi skulle befinna oss i en bubbla har dockavvisats av Riksbanken (DI 22/9 2016). Även Harry Flam, professor emeritus vid Stockholms universitet, hävdar att ökningen i bostadspriser främst har makroekonomiska förklaringar (Ekonomisk Debatt nr 4 2016).

En av förklaringarna är den goda konjunkturen i Göteborgsområdet och ökningen i reallöner vilket gör att hushållen helt enkelt har mer pengar att lägga på boende. En annan faktor som gör att priserna snabbt stiger är den låga kostnaden för att låna pengar. Då får köparna råd att betala mer och kan välja bostäder de annars inte haft råd med.

En tredje orsak är den mest klassiska nationalekonomiska förklaringsmodellen av alla för stigande priser: efterfrågan är helt enkelt högre än utbudet på en marknad. Byggtakten har varit låg i Göteborg under många år samtidigt som allt fler vill flytta till staden. Dessutom gör de skatter som uppkommer när en bostad säljs att utbudet hålls tillbaka. Många som egentligen bor för stort eller skulle vilja flytta till en annan typ av boende avstår eftersom de helt enkelt upplever att en för stor del av bostadens värde försvinner i skatt.

Att det, av mycket att döma, inte rör sig om en bubbla på bostadsmarknaden grundad i spekulation är dock inte skäl att slå sig till ro. De reella ekonomiska faktorer som ligger bakom prisuppgången kan snabbt förändras och leda till en lika stor nedgång.

ANNONS

De låga räntorna kommer inte att vara för evigt. Hushållens skulder har ökat med 30% sen 2010 och förra året uppgick de till 3 700 miljarder – det motsvarar nästan fyra statsbudgetar (SCB 2017). När räntorna börjar röra sig mot historiskt mer normala nivåer igen kommer det att bli kännbart för många hushåll.

Likaså kommer högkonjunkturen i Sverige för eller senare att mattas av, och med sänkta inkomster och lägre tillväxt kommer också sänkta priser. Dessutom byggs det mer i Göteborg än på länge – något som kommer öka utbudet och därmed kyla ner marknaden.

Politikerna behöver nu ta sig en rejäl funderare. De låga räntorna ger ett gyllene tillfälle att börja trappa av ränteavdraget utan att det slår för hårt mot ekonomin och stegvis sänkta skatter för den som säljer sitt boende skulle kunna bättra på utbudet i en lagom takt. Då minskar belåningen och prisökningen mattas av.

Oavsett orsakerna bakom prisuppgångarna kan effekterna på samhällsekonomin bli förödande om priserna snabbt sjunker. Då är det en klen tröst att det egentligen aldrig var en bubbla.

ANNONS