Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Decemberöverenskommelsen lever vidare

    Att Decemberöverenskommelsen skulle vara död är en chimär. Även om den inte längre existerar, rent formellt, så lever den vidare i informell skepnad.
    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    December 2014 blev en politiskt stökig månad. Sverigedemokraterna fällde regeringens budget. Regeringskris utbröt. Statsminister Stefan Löfven aviserade ett extra val – som skulle bli det första sedan år 1958 – och ställde sedan in det.
     
    Givet förutsättningarna som rådde då är det inte särskilt svårt att förstå varför de borgerliga partierna ville undvika ett extra val. Moderaterna, som gjorde anspråk på att vara borgerlighetens regeringsbärande parti, var inte redo. Partiledaren hade abdikerat. Samtidigt hade Kristdemokraterna i det föregående valet klarat riksdagsspärren med liten marginal och var rädda för att åka ut i ett extra val. För dåvarande Folkpartiet såg det inte mycket bättre ut. Så man ingick den så kallade Decemberöverenskommelsen.

    Den blev inte särskilt långlivad, åtminstone inte formellt. 9 oktober år 2015 hölls Kristdemokraternas riksting, partiets högst beslutande organ. Med 151 röster mot 103 togs beslutet att lämna Decemberöverenskommelsen. Bilderna på den leende ungdomsförbundsordföranden Sara Skyttedal som firade med champagne blev näst intill ikoniska, men med facit i hand så fanns det inte särskilt mycket att fira där och då.

    Att Decemberöverenskommelsen skulle vara död är en chimär. Även om den inte längre existerar, rent formellt, så lever den vidare i informell skepnad genom att ett flertal av de borgerliga partierna agerar som om den fortfarande fanns. 

    I onsdags hölls budgetdebatt med efterföljande omröstning i riksdagen. I slutvoteringen röstade Sverigedemokraterna på Moderaternas budgetproposition. Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna lade ner sina röster. Gud förbjude att en borgerlig budget skulle röstas igenom.

    Att de borgerliga partierna för två år sedan inte var redo för ett extra val var illa. Sannolikheten för att en regeringskris skulle uppstå var, givet valutgången, tämligen hög och man borde därför ha förberett sig för ett sådant scenario. Men vad som också är anmärkningsvärt är att de fortsätter upprätthålla de regler som Decemberöverenskommelsen fastlog – inte längre för att de inte är redo för makten, utan för att de inte verkar vilja ha den. Anledningen till att de inte vill ha den stavas Sverigedemokraterna, eller snarare beröringsskräck för partiet.

    Att inte aktivt vilja samarbeta är en sak. Här handlar det dock om att inte ens vilja rösta på samma sak som SD – även om det handlar om de egna förslagen. Då lägger man hellre ner sina egna röster än att förknippas med dem. Det är ett svek mot väljarna som undergräver förtroendet för det demokratiska systemet.
     

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se