Under söndagen marscherade nazistorganisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) oannonserat i Göteborg. Det bör betraktas som organisationens generalrepetition inför den 30 september då de har fått tillstånd att marschera genom staden. Inför den demonstrationen har polisen spridit ett flygblad där de informerar om vad som räknas som hets mot folkgrupp.
På flygbladet står bland annat att man inte bör uppträda ”i uniformerad klädsel som vid en samlad bedömning skulle kunna kopplas till former och utseende i nationalsocialistiska demonstrationer under 1930- och 1940-talen”. Till rekommendationerna hör även att manifestationer inte bör präglas av ”uniformt uppträdande”, ”sköldar”, ”symbolik” eller andra attribut som kan kopplas till nationalsocialismen.
Söndagens marsch var en checklista över allt det som polisen anser faller under hets mot folkgrupp. NMR själva hävdar att ”testdemonstrationen” visar att hotet om att rapportera hets mot folkgrupp enbart var en bluff. De göteborgska söndagsflanörerna fick således bevittna en högst planerad och kalkylerad nazistmarsch mitt i staden som syftade till att testa polisens varningar. Resultatet har vi: NMR visar att de gör som de vill och högaktningsfullt struntar i polisens rekommendationer.
Polischefen Erik Nord vidhåller att kritiken mot polisens beslut om att tillåta marschen den 30 september, mitt under pågående Bokmässa, vittnar om ”faktaresistens” och ”bristfällig kunskap” (GP 18/9). Nord tycks omedveten om att det finns gott om exempel då polisen med just hänvisning till ordningslagen ändrat marschsträcka eller tidpunkt för demonstrationer.
Under 1990-talet när nazistmarscherna avlöste varandra i Sverige flyttade man exempelvis 30-Novemberföreningens marsch i Skåne till ett ur säkerhetssynpunkt lämpligare område för att säkerställa ordningen. Vitt ariskt motstånd (VAM) hänvisades till kajen framför göteborgska Feskekôrka i samband med en förstamajdemonstration samma decennium. Det är således inte ovanligt eller nytt att polisen kan flytta på högriskmanifestationer som utgör ett hot mot den allmänna ordningen.
Kritiken mot polisen har inget att göra med ”känslor” som polischefen anklagat undertecknad för (Twitter 7/9). En ändring av datum, sträcka och placering av marschen skulle heller inte rendera ett åtal mot polisen, vilket Nord mot bättre vetande har hävdat. Det tåls att upprepas: Polisen har redan inskränkt demonstrationsrätten.
Polisens dilemma handlar inte om demonstrationsrättens vara eller icke vara. Det handlar om huruvida polisens beslut, som redan är en inskränkning av demonstrationsrätten med hänvisning till ordningslagen, är ett klokt beslut. Det är det inte. Vill man minimera risken för våldsamma sammanstötningar, ordningsstörningar och minska inskränkningen utav övriga göteborgares rörelsefrihet så bör man snarast ompröva beslutet.
Till slut borde Polisen i Storgöteborg även fundera över om man verkligen ska bemöda sig med att informera nazister om hets mot folkgrupp om man uppenbarligen inte är beredd att följa lagen när det råder skarpt läge. Bluffen synades hävdar NMR. Tyvärr har de rätt.
