Politiken har en roll att spela i stadsplaneringen, men denna roll kan hanteras på olika vis. Antingen sätter politiker upp röriga, dyra och tidskrävande spelregler för byggmarknadens aktörer, eller så sätter de upp tydliga spelregler, planerar det som kräver politisk översikt och lämnar resten till marknaden.
Den första modellen leder i regel till att stora byggjättar blir de enda som klämmer sig igenom nålsögat. Långa planprocesser där framtagandet av detaljplanen förläggs på byggföretagen sållar bort de mindre aktörerna.
Konsekvensen blir att bara ett fåtal släpps in på marknaden då de mindre inte klarar av att gå in i långa och kostnadsmässigt osäkra processer.
Den andra modellen har potential att skapa en tydligare och mer förutsägbar marknad. De som vill bygga vet då på förhand vad som gäller och ger sig inte in i en planprocess som är svår att överblicka.
Nu har byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) och nämndens vice ordförande Johannes Hulter (S) kommit med ett intressant grepp. Stadsbyggnadskontoret gör först detaljplanen och sedan släpps byggbolag in. Rent konkret innebär det att detaljplaner tas fram innan marken anvisas. Försöket omfattar fem detaljplaner under 2018 och ska sedan utvärderas.
Förutsättningarna blir glasklara från början, inga överraskningar väntar för byggbolaget och därmed kan kostnaderna beräknas bättre. Som Jansson och Hulter konstaterar i ett pressmeddelande kan det öppna upp för mindre bolag och byggemenskaper att delta i byggandet i Göteborg.
Om det är något som präglar stadsplaneringen i Göteborg så är det stora områden utan variation och levande stadsliv. Kvalitéer som göteborgare har rätt att förvänta sig av sin stad.
Regleringar kan, om de är klumpigt utformade, påverka marknaden så kraftigt att de enda som har möjlighet att delta är de stora drakarna.Så har det tyvärr länge varit i Göteborg och det har satt sina spår på staden. Det är välkommet att rödgröna politiker i byggnadsnämnden är öppna för att pröva nya lösningar.
