Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Symboltyngd. Hur mycket säger egentligen ett glas mjölk?
Symboltyngd. Hur mycket säger egentligen ett glas mjölk?

Cwejman: Så blev mjölken rasistisk

Forskare som hävdar att mjölk är sammanlänkat med rasism ägnar sig inte bara åt dålig forskning utan saboterar även akademins samhällsuppdrag.

Mjölk är kopplat till vit överlägsenhet, högerextremism och förtryck av icke-vita. Det hävdar Tobias Linné, sociolog och grundare av Lund University Critical Animal Studies Network samt Iselin Gambert, professor och gästforskare på samma institut i en debattartikel (AB 6/8). 

Mjölken är inte den enda mejeriprodukten vars mörka historia avslöjats. Perin Gürel, forskare på University of Notre Dame, har skrivit en studie i vilken hon hävdar att yoghurten i dagens USA är ett uttryck för misogyni, rasism och kulturell appropriering. 

Yoghurten är för amerikaner, enligt Gürel, ett sätt att stjäla kultur utan att "utmana den strukturella rasismen" som mött minoriteterna som tog med sig yoghurten till USA.

Med postmodern teori som utgångspunkt går det att inlemma nästan vilken observation, hur banal den än må vara, i ett vidsträckt system av förtryck och exploatering. Upptäckten av dolda symboler i kapitalismen, vilket ovan nämnda forskare ägnar sig åt, påminner mycket om psykoanalysens sämsta stunder. 

Den postmoderna jargongen som man kan läsa hos Linné, Gambert och Gürel, ger prov på ett slutet system av vetenskapliga regler. Vad som är sanning underställs helt och hållet den ideologiska utgångspunkten. För att göra en postmodernistisk analys räcker det med en observation och en skakig sammanlänkning för att teorin ska kunna bevisas. Det är väldigt kreativt, men det är inte vetenskap. 

Det som skiljer tro från vetenskap är den vetenskapliga metoden. En bra tumregel är vad filosofen Karl Popper kallade för falsifikationskravet: Om din hypotes inte kan falsifieras, alltså motbevisas, så kan den inte kallas vetenskaplig. Hypotesen att Gud är allsmäktig och påverkar allt är en klassisk icke-falsifierbar utsaga. Hur bevisar man att något inte har med Gud att göra? 

Det går att hitta ”föreställningar” om i stort sett vad som helst. Att mjölk, enligt Linné och Gambert har ”historiska kopplingar till rasism och förtryck av rasifierade, där mjölken använts som symbol för idéer om vit överlägsenhet” är inte detsamma som att denna föreställning har spelat en historiskt väsentlig roll. Än mindre bevisar det att föreställningen har någon bäring för de miljoner människor som dricker mjölk.

Enligt författaren Isaiah Berlin finns två typer av experter: igelkottar och rävar. Igelkottarna har en stor teori om hur allt hänger ihop och är tvärsäkra. Rävarna har ingen övergripande teori om världen utan drar slutsatser från en mängd olika källor och erfarenheter. Rävarna tycker inte att världen kan reduceras till en enda idé eller teori. Det gör dem tråkigare att ha i tv-soffor, men till bättre forskare. Igelkottar blir dock bättre aktivister.

Linné, Gambert och Gürel är exempel på igelkottar inom akademin. De har utifrån ett fåtal observationer dragit långtgående slutsatser om hur mjölk och yoghurt hänger ihop med högerextremism respektive misogyni. Dessa akademiker har färdiga teorier som förklarar världen. För dem är sökandet efter sanningen underordnat bekräftelsen av Teorin. De anpassar inte teorin efter verkligheten utan verkligheten efter teorin. 

Det är lätt att göra sig lustig över forskare som hittar dold högerextremism i mejeriprodukter. Men dessa personer har i kraft av sin yrkesroll ett viktigt samhällsuppdrag som de gör våld på. Ett skäl till att de gör detta är att de egentligen inte är forskare utan aktivister. 

Samhällsvetenskap och humaniora har en viktig roll att fylla. I bäst fall kan vetenskapen lära oss något om världen, människan och hennes sammanhang, historiskt och i nutiden. Dålig samhällsvetenskap kan i sämsta fall grumla vår förståelse av världen och som är fallet med Linné och Gambert, förlöjliga ett anrikt universitet. Stolliga teoribildningar har dessutom en ovana att leta sig in i våra riksdagspartier och till slut återfinnas bland viktiga policydokument.

Om något ska sägas till Linnés och Gambert försvar är att de egentligen inte hymlar om detta. För kon, skriver de,  är ”mjölk alltid en fråga om makt och förtryck”  Med den inställningen finns det väl aldrig någon risk att Linné och Gambert prövar olika hypoteser och förhåller sig kritiskt till mjölkens historia.

Mest läst