Vågar moderatledaren Ulf Kristerson ta intryck av norske kollegan från Høyre, Bengt Høie?
Vågar moderatledaren Ulf Kristerson ta intryck av norske kollegan från Høyre, Bengt Høie?

Cwejman: Moderaterna bör lyssna på Høyre om narkotikapolitiken

Moderaternas systerparti i Norge, Høyre, föreslår vittgående förändringar av den nuvarande narkotikapolitiken i landet. När ska svenska politiker börja inspireras av reformförslagen?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

I Norge har under ett års tid pågått en livlig debatt om avkriminalisering av narkotika. Inom regeringspartiet Høyres ungdomsförbund kommer frågan att behandlas på det kommande landsmötet. Striden står mellan liberaler och konservativa, där den förstnämnda gruppen förordar en total legalisering av all narkotika, med tillägget att den bör vara strängt reglerad.

Den konservativa falangen i förbundet får stöd av partikamraten, tillika hälsoministern, Bengt Høie, som varnar för en total legalisering. Men i stället för att vara helt emot all förändring av narkotikapolitiken har han själv gjort sig känd som en förespråkare av en försiktig avkriminalisering av narkotikabruk. Samma gäller den konservativa falangen inom Unge Høyre, som förordar att missbrukare främst ska få rehabilitering, inte dömas till straff.

ANNONS

Høies linje är tydlig: ”Straff innebär fler onödiga nederlag för människor som är missbrukare. Det gör vägen till frihet från missbruk längre”, förklarade han för Verdens gang i en intervju (VG 10/3).

Hälsoministern är inte ensam om den uppfattningen. Han har Høyres programkommitté, som till hösten utarbetar ett nytt partiprogram, bakom sig. I förslaget från kommittén finns en lydelse som innebär att samhällets ansvar för innehav och bruk av narkotika överförs från rättsväsendet till hälsovårdande myndigheter. I Stortinget finns brett stöd för en förändring av politiken. Enbart Fremskrittspartiet opponerar sig.

Omsvängningen inom Høyre skulle i praktiken innebära en försiktig avkriminalisering av narkotika i vårt nordiska grannland. Det skulle fortfarande vara otillåtet att inneha och bruka narkotika, men det skulle inte längre vara ett brott som lagförs.

Förändringen av den norska narkotikapolitiken ligger i linje med den som infördes i Portugal för snart två decennier sedan - det är också Portugal som ofta framhålls som förebild bland de som i Norge förespråkar reformer av den förda politiken.

Det som hände i Portugal var inte en konsekvens av någon radikal omsvängning i landets politik, utan att man i lag etablerade en ordning som sedan länge varit praxis i polisens och domstolarnas arbete: att narkotikabruk inte ledde till någon rättslig påföljd. Missbruk kan däremot fortfarande leda till att personer måste genomgå obligatorisk rehabilitering.

ANNONS

Efter snart två decennier har det börjat dyka upp en rad utvärderingar och forskningsstudier som granskat utvecklingen i Portugal. Den viktigaste slutsatsen hör till frågan om droganvändningens spridning. Datan visar att det 2001 var 7,6 procent av den portugisiska befolkningen som någon gång provat Cannabis. Sex år senare hade den siffran ökat till 11,7.

Men när frågan ställdes om hur många som provat drogen det senaste året, var ökningen mer modest. Från 3,3 procent, 2001, till 3,6, sex år senare. Gruppen som använt cannabis de senaste trettio dagarna förblev oförändrad mellan de två mätningsdatumen, 2,4 procent av befolkningen. Siffrorna för andra droger, som även påverkades av lagstiftningen, visade på liknande resultat.

Avkriminaliseringens konsekvenser i Portugal är tydliga: Antalet som någon enstaka gång provat narkotika ökade medan den regelbundna användningen inte tycks ha ändras väsentligt. Antalet missbrukare minskade, vilket nog förvånat många av kritikerna. Från 7,6 personer per 1000 invånare år 2000 till 6,8 fem år senare.

Reformer av det försiktiga slag, som nu alltså övervägs av Høyre, är en variant på den portugisiska politiken. Huruvida hälsominister Høie får igenom sina förslag återstår att ske, även om mycket tyder på det.

Det som hänt i Portugal och som snart kan komma att prövas i Norge är att politiker, i arbetet mot narkotikans skadeverkningar, lägger tyngdpunkten på att hitta den lösning som leder till minst lidande och kostnader. Att flytta ansvaret från rättsväsende till hälsovården, är ett första steg i den processen. Frågan är om svenska politiker, däribland Höyres systerparti, Moderaterna, vågar ta notis om utvecklingen?

ANNONS
ANNONS