Dan Bell ägnar sitt liv åt att besöka döende och döda köpcenter. Han lägger upp sina vandringar på Youtube och beskriver en värld som sakta är på väg att försvinna. På vissa sätt påminner han om en modern version av göteborgsskildraren Carl Rudolf Fredberg. Medan Fredberg beskrev ett Göteborg som få idag levande personer kommer ihåg visar Bell hur shoppingcentret har förlorat sin centrala roll i det amerikanska samhället.
USA var tidigt ute med köpcenter. Det första öppnade i Minneapolis förorter 1956. Under efterkrigstiden förändrades många människors liv fundamentalt då arbetare helt plötsligt hade råd att konsumera produkterna de var med och tillverkade. Familjer fick råd att äga bil och husägandet ökade kraftigt. Att ta bilen till köpcentret, som både var mötesplats och handelsplats, var en del av helgnöjet.
Men att handla i köpcenter har blivit omodernt i USA. Credit Suisse har gjort prognoser som visar att en fjärdedel av alla amerikanska köpcentra sannolikt stänger igen inom ett decennium. Den nedåtgående trenden har pågått ett tag och accelererar nu.
De kanske viktigaste skälen till köpcentrets död i USA är förändrade konsumtionsmönster. Medan köpcentra i USA förlorat 448 000 arbetsplatser sedan 2002 har E-handeln ökat med 178 000 arbetsplatser under samma tidsperiod (Time 20/7). E-handel innebär lägre kostnader för handeln och därmed lägre priser för konsumenten.
Amazon har blivit en gigant i den amerikanska detaljhandeln och varje generation blir mer och mer bekväm med att utföra en majoritet av sina inköp på internet. Det blir enklare att jämföra pris och utbud. Digitaliseringens numera naturliga del av vardagslivet innebär en effektivisering för alla led i handeln och det märks i USA bland de konkursdrabbade lågprisbutikerna som Sears.
Köpcenter är till skillnad från mindre innerstadslokaler inte särskilt flexibla. Smäller man upp en låda på en gammal åker finns inte mycket att göra med lokalen när den väl stänger igen. Stadslokalerna har fördelen att de kan byta användningsområde många gånger.
E-handeln bygger på avlägsna lager och ett leveranssystem med många små distributörer. Många av de små familjeägda svenska kioskerna som för längesedan hade slagit igen lever idag ett andra liv på grund av Schenker och DHL.
I denna utveckling är det osäkert om köpcentret har någon roll att fylla i framtiden. Det innebär inte att alla köpcentra kommer gå under. Vissa, som IKEA, har hittat enormt framgångsrika affärsmodeller som premierar butiksupplevelsen och att handla på plats.
Vad innebär detta för Sverige? Vi ligger i många avseenden några decennier bakom USA när det kommer till stadsutveckling och marknadsförändringar. När köpcenter började etableras i USA under 1960-talet var de fortfarande relativt få till antalet i Sverige.
Explosionen här skedde först under 1990-talet och fortsätter än idag. Bäckebol har utvecklats ruskigt snabbt. Utanför Sundsvall har Birsta City blivit så stort att affärerna i innerstaden stänger ned. ”Det är tråkigt, stan dör ju ut” berättade butikschefen Jeanette Einberg för Sundsvalls Tidning (ST 10/1 2013).
På vissa platser i Sverige befinner vi oss fortfarande där USA var under 1980-talet, det vill säga i en tillväxtfas för köpcentret. Men samtidigt som detta sker ökar även E-handeln i Sverige. Den utvecklingen går snabbast bland den generation som just nu etablerar sig på arbetsmarknaden och skaffar familj.
Det är klart att även denna generation anser att det är bekvämt med stora och billiga butiker som dessutom kan erbjuda gratis parkering. Slipp därtill trängselskatten och ingen bör vara förvånad varför köpcentra precis utanför Göteborg går så bra. Men tids nog kommer även många av Sveriges köpcenter gå en amerikansk utveckling till mötes. Dessutom, och detta bör inte underskattas, finns en stark tendens att många människor premierar upplevelser, mat och uteliv framför inköp av prylar.
Bör slutsatsen av detta vara att man bör förhindra att köpcenter byggs i Sverige eftersom de ändå läggs ned? Absolut inte. Vill företagare öppna affärer får de givetvis göra det. Däremot bör inte politiken anpassa stadsplaneringen och infrastrukturen helt efter köpcentrets behov.
När man bygger ut vägnät eller bygger ut Göteborg finns goda skäl att ha med i bakhuvudet att köpcentrets livslängd inte är särskilt lång och dessutom lider mot sitt slut. Eftersom marknaden förändras snabbt i dessa tider finns goda skäl att bygga på ett mer långsiktigt sätt som möter denna förändring.
Sverige behöver ännu inte en Dan Bell som går runt och kartlägger köpcentra. Men vänta några decennier och många unga kommer undra vad det är för slitna och övergivna lådor som någon gång smälldes upp i städernas utkanter.
