Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

BB140731BB002
Vad vore stadens möjliga vinst av en tät, central stadsdel som kan användas året om?

Cwejman: Arenor på bekostnad av stad

LEDARE: Omfattande utrymmen i centrala Göteborg står oanvända stora delar av året trots stadens skriande bostadsbehov.

Då var den göteborgska arenadebatten igång igen. Inläggen är som följer: De rödgrönrosa har dragit igång ett omfattande remissförfarande, göteborgarna ska tillfrågas om vad de egentligen efterfrågar vad gäller arenor. Oppositionen vidhåller, klokt nog, att nya arenor måste vara bekostade av det privata näringslivet.

Sedan har vi Mats Grauers, ordförande för Frölunda Indians, som förklarligt nog är otålig rörande politikernas beslut.

Sist men inte minst har det förlusttyngda kommunala bolaget Got Event uttalat sig om de befintliga arenornas framgångar. Ullevi är enligt bolagets vd Lotta Nibell en "ikon", man "känner till Ullevi" och det talas tydligen om "Ullevieffekten" i musikvärlden (GP 17/3).

En annan dimension som bör tillföras debatten är följande: Staden har ett stort antal centralt belägna arenor vars kapacitet, flexibilitet och underhåll är undermålig. Göteborg har i form av Ullevi, Gamla Ullevi, Valhalla IP och Scandinavium ett rekordbestånd av föråldrade arenor.

De upptar stora ytor i stadens centrala delar. Som en följd av alla alternativkostnader blir detta ett ordentligt problem. Vad menas med det, undrar nog många?

Det är egentligen enkelt. Enligt beräkningar av Patrik Sjöberg, samordnare på Yimby Göteborg, upptar Ullevi sju hektar, Gamla Ullevi 2,5 ha, Scandinavium 1,75 ha och Valhalla IP samt omkringliggande terräng 4 ha.

Totalt använder arenorna och deras kringområden 15,25 ha. Arean kan jämföras med exempelvis stadsdelen Haga som uppgår till 17 ha med en befolkning på 4077 personer. Eller Lorensberg på 10 ha och 2845 personer.

Alternativkostnaden är alltså den potentiella nyttan med marken som i dag inte kan realiseras. Vad skulle man kunna göra med centralt belägen och värdefull, men sparsamt använd mark, i stället för en hel uppsättning arenor som alla, på sitt sätt, är otillräckliga och i stort behov av modernisering?

Got Event talar sig varma för de spin-off effekter evenemang får i form av hotellnätter, restaurang- och krogbesök. Även om man skulle köpa Got Events glädjekalkyl så måste den ställas mot den potentiella nytta marken hade kunnat utgöra om den inte vore upptagen av arenorna.

Vad vore stadens möjliga vinst av en tät, central stadsdel som kan användas året om? Vad skulle det innebära för skatteunderlag, detaljhandel, nöje och ökad attraktivitet med ytterligare en hel central stadsdel?

Den här frågan bör ställas oftare i arenadebatten, men också helst besvaras. Det går att ha väl fungerande arenor vars kapacitet utnyttjas maximalt, med flexibilitet att båda hysa musik- och sportevenemang, samtidigt som man bättre utnyttjar centralt belägen mark.

Kritik mot Göteborgs befintliga arenor är inte liktydigt med att anse att Göteborg inte ska ha stora arenor. Frågan är emellertid om placeringen och antalet verkligen är optimalt givet de ovan nämnda alternativkostnaderna?

En arena kan placeras inom räckhåll för kollektivtrafik, trafikleder och annan infrastruktur, men behöver inte nödvändigtvis placeras centralt. Bostadsområden som används året om är däremot mer känsliga för placering.

I synnerhet de uppslitande diskussionerna om flyktingboendena har synliggjort bristen på centralt belägna bostäder i Göteborg. Det är ett dilemma som hade kunnat mildras om mer mark frigjorts för bostadsbyggen. En sådan lösning hade inte på något sätt gått stick i stäv med planerna på att bygga en modern multiarena i Göteborg.

Kommunen bör, parallellt med det omfattande dialogarbete de nu initierat med medborgarna, räkna på de potentiella intäkterna till staden vid alternativ användning av marken. Arenor kan placeras på fler platser i staden, bostäder däremot bör av såväl ekonomiska, miljömässiga som integrationspolitiska skäl placeras centralt.

Det är en diskussion om alternativkostnader som behövs för att arenadebatten inte ska hamna i samma vanliga återvändsgränd där gamla arenor begråts utan att några nya kan utlovas.

Mest läst