Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Cwejman: Än är striden om Västlänken inte över

Trots att Mark- och miljödomstolen ger klartecken till Västlänken kan beslutet överklagas, vilket lär ske och så länge beslutet fortsätter behandlas kommer inte domen vinna laga kraft. Det innebär att hanteringen av Västlänken blir en valfråga.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Mark- och miljödomstolen har i en deldom beslutet att ge Trafikverket tillstånd att anlägga järnvägsprojektet Västlänken. Kanske utbrister någon att ”Nu måste väl ändå diskussionerna om Västlänken läggas till handlingarna". Men icke, långtifrån faktiskt.

I domen framläggs en diger lista på krav, vissa enkla, andra betydligt tyngre på Västlänksprojektet. Ett som sticker ut är kravet på maximalt inläckage, det vill säga grundvatten som får läcka in i bergtunnlar och berganläggningar.

Tidigare har Trafikverket motsatt sig minskningar av höjda krav på inläckage. En minskning med 25 procent skulle klippa de ekonomiska marginalerna som finns i projektet. En halvering av inläckaget skulle kosta 2,7 miljarder och förlänga byggtiden med två år. Och kraven på minskat inläckage är omfattande. Så dyrare lär det blir och beräknad byggtid kommer förlängas.

Ökad byggtid innebär givetvis fördyrningar i många led, inte bara för Trafikverket, staden påverkas under längre tid och eventuella sidokostnader för berörda fastighetsägare, näringsliv och privatpersoner ökar sannolikt dessutom. Till vilken nytta? Det är osäkert. 

Dessutom ställer Mark- och miljödomstolen krav på att grundvattentrycket inte ska påverkas avsevärt eller att riskobjekt, till vilka många centralt belägna (och gamla) byggnader hör, skadas. Alla riskobjekt ska dessutom besiktigas innan byggstart för att sedan följas upp. Kraven är rimliga, ett alltför stort inläckage i tunnlarna riskerar att sänka grundvattennivån. Därmed blottläggs träpålarna som många göteborgshus är byggda på. Konsekvensen kan bli röta som riskerar att sluta i allvarliga sättningsskador. 

Det hävdas gång på gång att kapaciteten på Göteborgs central kommer öka som en konsekvens av Västlänken, men något bevis för detta har ännu inte framlagts. Samtidigt väntar göteborgarna otåligt på att det ska investeras ordentligt i den lokala kollektivtrafiken, vilket inte sker, alltmedan de rödgröna gör allt för att försvara Västlänken som primärt gynnar pendlare.

Är det omöjligt att Trafikverket klarar Mark- och miljödomstolens skarpa krav på minskat inläckage? Kanske, det är en fråga om pengar och tid och dessa är alltid sammanlänkade i stora byggprojekt. Är det mödan och kostnaden värt? Troligtvis inte. Många lär fortsätta undra, trots domstolens godkännande, varför staden de närmsta åren kommer bli ett öppet byggschakt.

Än kan beslutet överklagas, vilket lär ske och så länge beslutet fortsätter behandlas kommer inte domen vinna laga kraft. Det innebär att Västlänken blir en valfråga. Göteborgspolitikerna som helst av allt önskar att diskussionerna om Västlänken skulle avta efter domen blir nog besvikna.

Det är som miljöpartipolitikern och vice ordföranden i trafiknämnden, Henrik Munck, så rakryggat uttryckte det när han i en debattartikel beskrev hanteringen av Västlänken som ett ”demokratiskt misslyckande”. Sådana misslyckanden är inget som man kan sopa under mattan inför valet i september.

Mest läst