Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Brexit kan riva upp Nordirlands sår

Väljare som överväger att rösta på V eller SD, partier som drömmer om svexit, bör följa det pågående haveriet på andra sidan Nordsjön. Brexit riskerar att riva upp Nordirlands sår och handeln i Europa kan bli lidande.

Den 23 juni 2016 röstade britterna om att lämna EU. En knapp majoritet vann som ville se ett Storbritannien utanför unionen. Hur skilsmässan ska genomföras är fortfarande osäkert och förhandlingar pågår mellan London och Bryssel. Första fasen rör finanser, EU-medborgares rättigheter och framförallt den ytterst kniviga frågan om den 50 mil långa landgränsen mellan Nordirland, som är brittiskt territorium, och EU-landet Irland. 

På ett toppmöte den 14-15 december ska unionens ledare ta ställning till om "tillräckliga framsteg" har uppnåtts så att fas två, som rör bland annat handelsrelationer kan inledas. Hur handelsavtal utformas är av betydelse för Sverige eftersom Storbritannien är en av våra viktigaste marknader.

När landet lämnar EU införs tullar och handelns administrativa kostnader ökar. Göteborgs Hamn är den svenska hamn som hanterar mest gods till och från öriket. Storbritannien är den överlägset största exportmarknaden för svenskt timmer och fordonsindustrin har stora intressen på de brittiska öarna. Förhandlingarna är således även intressanta för Volvokoncernen och andra svenska industriaktörer. 

Premiärminister Theresa May, som knappast är en hårdför ledare av Margaret Thatchers kaliber, försöker balansera mellan olika intressen inom sitt eget parti där flera framstående underhusledamöter gör allt för att lämna EU så hastigt det går. De odlar en orealistisk bild av hur det forna imperiet ska återupprättas medan mer moderata krafter i Torypartiet tappat mark. Hennes regering är dessutom beroende en lövtunn majoritet i parlamentet som bygger på Democratic Unionist Party. Ett nationalkonservativt nordirländskt parti som var motståndare till långfredagsavtalet. Ett fredsavtal som slöts 1998 mellan de brittiska och irländska regeringarna och markerade slutet på den gröna öns inflammerade konflikt.

May upprepar att hon inte vill se några nya hinder för fri rörlighet för människor och handel vid den irländska gränsen. Men man kan inte både ha kakan och äta den. Även om nolltullar skulle införs måste alla varor klareras och inspektioner börja göras. Värre blir det för varu- och tjänstehandeln när regelverket skiljs åt, vilket kommer att ske om May får som hon vill och Storbritannien lämnar den inre marknaden. Kommissionen och unionens medlemsstater kommer inte acceptera att Nordirland får ett kryphål. 

Irlands utrikesminister Simon Coveney varnar samtidigt för att en "hård" gräns, mellan Irland och Nordirland, riskerar den bräckliga freden som tagit årtionden att förhandla fram: "Vi kan inte ha en fysisk gräns på ön Irland som skapar barriärer mellan samhällen igen. Det skulle skapa spänningar som undergräver fredsprocessen som har tagit 30 år att bygga upp” (Di 8/9).

Storbritanniens ogenomtänkta EU-utträde riskerar inte bara att riva upp såren efter den blodiga och långvariga konflikten på Nordirland. Även handelspolitiken i Europa kan bli lidande. Svenska väljare som överväger att rösta på V eller SD, partier som drömmer om svexit, bör noga följa det pågående haveriet på andra sidan Nordsjön.

 

Mest läst