Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bred: Svensk pedagogik lever i sin egen bubbla

Den pedagogiska forskningen är starkt politiserad och bygger sällan på vetenskap. Vi behöver ta hjälp från forskning i andra länder om vi ska komma på rätt kurs.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Om respekten för läraryrket ska återupprättas och skolans resultat höjas måste pedagogikämnet i Sverige förändras. Den pedagogik som under de senaste decennierna har lärts ut vid lärarutbildningarna har ofta saknat vetenskapligt stöd. En påstått progressiv pedagogik där lärarens roll inte betonas, utan eleverna förväntas kunna forska och lära sig själva. Idéerna har sällan byggt på mätbara data, utan oftare på pedagogernas politiska tyckande.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, bad i Dagens Nyheter (25/8) om ursäkt för hur pedagogikforskningen har undergrävt läraryrket. Kan det vara en vändpunkt i debatten? Hittills har det inte varit mycket debatt/diskussion mellan eller inom pedagogiska institutioner. Kritiken har kommit snett utifrån, till exempel från professorn i spanska Inger Enkvist och från skoldebattören Isak Skogstad.

Men det finns andra exempel på hård kritik mot svensk pedagogisk forskning. Socialstyrelsen har i en rapport från 2010 bedömt att bara två procent av alla doktorsavhandlingar i pedagogik innehåller effektutvärderingar ­av hög kvalitet. Med effektutvärderingar menas insatser och metoder som utvärderas vetenskapligt. Det vill säga det vi lekmän tror att man sysslar med inom forskningen.

Skolkommissionen från 2015 talar om "den blygsamma förekomsten av systematiserad försöksverksamhet i den svenska skolan". Det är en allvarlig kritik av pedagogskrået.
Ett annat talande exempel på hur bristfällig svensk pedagogisk forskning har varit är att den nästan aldrig citeras internationellt. En av de mest inflytelserika nu levande pedagogerna är Nyzeeländaren John Hattie. När han 2008 skrev klassikern Visible Learning samlade han material från 800 metastudier, som i sin tur byggde på närmare 50 000 mindre studier från skolor i hela världen. Inte en enda studie hade genomförts i Sverige. 

Svensk pedagogik är i dåligt skick och måste reformeras om vi ska ta itu med skolproblemen från grunden. En tanke kan vara att öka det internationella utbytet. Varför inte uppmana utländska pedagoger att söka professurer i Sverige? Tänk om vi kunde locka pedagoger från de länder som är bäst i Pisa-undersökningarna! Svenska lärarstudenter kunde då studera under professorer från Japan, Sydkorea och Schweiz. Vi måste ha hjälp för att lyfta den svenska pedagogiken ur sitt parallella universum.