Bred: Svag tyska är ett dåligt betyg för svensk skola

Ledarkrönika: Det är ironiskt att tyskan tappat sin ställning i svenska skolan just under de år som språket återvunnet mycket av sin ställning i världen.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Tysklands alltmer dominerande ställning är en av de tydligaste trenderna i det moderna Europa. Inte minst Brexit gör landets ledarroll inom både politik och ekonomi än mer påfallande.Samtidigt har dock andelen svenska skolelever som väljer att läsa tyska halverats sedan slutet av 1990-talet.

Det är ironiskt att tyskan tappat sin ställning i svenska skolan just under de år som språket återvunnet mycket av sin ställning i världen.

Det är också dåligt för svensk ekonomi. I en undersökning som demoskop gjorde 2011 svarade mer än en tredjedel av svenska företag att tyska var den språkfärdighet de behövde mest efter engelska. Störst var behovet bland medelstora företag. Dessa har ofta utbyte med sin motsvarighet i det tyska "Mittelstand" där engelskkunskapernaär mindre utbreddaän i de tyska storföretagen. Till detta ska man lägga växande möjligheter inom turism, välfärd och servicenäring. Svenska företag missar chanser när man inte får personal som kan tala tyska.

ANNONS

Att tyskan blir ett mindre vanligt val bland skolelever hade kanske oroat mindre om det fanns tecken på att studierna fördelade sig jämnare över flera moderna språk, där kvalitén på undervisning var lika hög.Men problemet är att det är spanskan som i dag har övertagit tyskans tidigare ställning med runt 40 procent av eleverna i moderna språk. Om spanskundervisningen i svensk skola vet vi tyvärr också att den dras med brist på behöriga lärare, och att en påfallande stor grupp av eleverna aldrig uppnår ens en grundläggande färdighet.

Tyskans tillbakagång måste nog ses som ytterligare ett tecken på att svensk skola dras med problem. En misstanke är att eleverna skyr tyskan på grund av pluggkulturen som följer med ämnet. De som läst tyska vet att viss innantillärning krävs för komma igång med grammatiken. Det är en beprövad metod som eleven har nytta av i längden.

Men i ett pedagogiskt landskap där innantillärning ofta baktalas och undviks upplever eleverna tyskan som en främmande fågel.

Slutligen handlar tyskans tillbakagång också om att svensk skola är dålig på att få eleverna att se en koppling mellan deras skolgång och möjligheterna som finns på arbetsmarknaden. Kanske är det också symptomatiskt att ett språk som ofta förknippas med teknik och industri inte kommer till sin fulla rätt i den svenska skolan.

ANNONS

Här finns hemläxa att göra.

ANNONS