Boström: Gröna marodörer i kulturen

För en europeisk borgerlighet, åtminstone i de stora kulturländerna, är det självklart att ett högkvalitativt kulturliv värderas högt. Välfungerande bibliotek, styrda av välutbildade bibliotekarier, är själva sinnebilden för ett liberalt samhälle.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Hur man än vänder sig är det något grönt parti som hotar sabotera kulturpolitiken. Alice Bah Kuhnkes tid som kulturminister har inte varit rolig för oss som värnar om kvalitet och oberoende i kulturen. Kuhnke har till exempel slirat i sin syn på yttrandefriheten, med utspel om att Facebook skulle kunna mötas av statligt tvång om företaget inte censurerade sina användare. Den medieutredning hon tillsatte ville också koppla presstödet till ett politiskt tillrättalagt innehåll.

Som tur är har inte mycket av dessa tankegångar förverkligats. Värre är resultatet inom kulturpolitikens kärnområden. Journalisten och debattören Ola Wong har förtjänstfullt uppmärksammat den alltmer ideologiska styrningen av landets muséer.

ANNONS

På nyöppnade Nationalmuseum i huvudstaden möts nu besökare av förnumstiga instruktioner framför klassiska konstverk. Den som betraktar Gustaf Cederströms oljemålning av Karl XII:s likfärd får till exempel veta att ”Den populistiska och av nationalismen präglade synen på svenskhet… tanken att det finns en historisk tid och plats att blicka tillbaka på, där allt var på ett visst sätt, stämmer inte”.

Den här typen av statlig indoktrinering var legio i det forna öst men hör inte hemma i ett liberalt samhälle. Liberala politiker bör stå upp mot dessa tendenser!

På den borgerliga kanten präglas dock inställningen alltför ofta av ett ointresse, gränsande till kulturfientlighet. Insikten omvärdet av kultur och bildning finns hos borgerliga debattörer och opinionsbildare, men den saknas alltför ofta hos partiföreträdare, åtminstone i någon djupare mening.

Värst är, föga överraskande Centerpartiet, som mest ser kultur som en besparingspost.

Det ska i rättvisans namn sägas att de lokala företrädarna för C och Mp i Göteborg inte utmärkt sig negativt i kulturpolitiken. De har förvisso inte heller haft ansvaret för frågorna. Men i Stockholm, där Alliansen och Mp gått samman efter valet, var det nytillträdda centerpartistiska kulturborgarrådet, Jonas Naddebos, första förslag att lägga ut biblioteken på entreprenad och fasa ut den kommunala finansieringen av Stockholms stadsteater helt och hållet.

ANNONS

Naddebo ser positivt på att civilsamhället driver annan verksamhet i biblioteken. Man kan vara rätt säker på att denna linje kommer leda till att allt annat än läsandet prioriteras.

För en europeisk borgerlighet, åtminstone i de stora kulturländerna, är det självklart att ett högkvalitativt kulturliv värderas högt. Välfungerande bibliotek, styrda av välutbildade bibliotekarier, är själva sinnebilden för ett liberalt samhälle. Lika givet som att företagsklimatet ska vara bra, lika givet är det att det att central kulturverksamhet inte lämpar sig för entreprenadlösningar med besöksmaximering, nivellering och jippon.

I ett borgerligt samhälle måste olika sfärer få tillåtas följa sin egen logik, som högersociologen Hans L. Zetterberg brukade framhålla. Det är så de enskilda delarna bäst stödjer helheten, och vice versa. Den offentligt understödda kulturen bör därför stå fri både från politisk (Mp) och kommersiell (C) styrning. Här måste borgerligheten hitta tillbaka till sina rötter.

ANNONS