Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Boström: DDR spökar fortfarande i östra Tyskland

    Upploppen i Chemnitz visar på splittrat Tyskland

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Jag tillbringade augusti i Dresden. Staden i sydöstra Tyskland är Sachsens politiska och kulturella centrum. Sin långa och rika historia till trots är Dresden nog mest känt för att ha brandbombats av brittiska och amerikanska bombplan under andra världskrigets sista skälvande månader.

    Bombningen av Dresden, som knappast var militärt motiverad, beräknas ha kostat närmare 25 000 människor livet. Under DDR-tiden utnyttjades bombningen i anti-amerikanskt propagandasyfte av kommunistregimen. Idag får man dock leta efter information om händelsen. Trots att Tysklands statliga militärhistoriska museum är förlagt till Dresden ges denna katastrof mycket ringa uppmärksamhet från officiella institutioner.

    Vissa hävdar att bombningen skapade en offeridentitet i Sachsen som lever än idag.  Vilket delvis skulle förklara varför Sachsen utgör det högerpopulistiska partiet Alternativ für Deutschlands (AfD) starkaste fäste. Det är förstås mest spekulation. Staden har visserligen blivit ökänd för att de främlingsfientliga – om än avtagande - ”Pegida-demonstrationerna” men stödet för AfD är snarare svagare i Dresden än i övriga Sachsen.

    Händelserna i grannstaden Chemnitz – under DDR känt som Karl Marx Stadt - för ett par veckor sedan har nu åter satt främlingsfientligheten i Sachsen på kartan. Efter att två invandrare från Mellanöstern dödat en tysk-kuban, i vad som verkar ha varit ett gängbråk, arrangerades flera demonstrationer som försökt utnyttja händelsen politiskt. Runt 8000 personer ska ha deltagit i en demonstration anordnad av AfD och Pegida. Då talar vi inte om huliganer utan om "vanligt folk".

    Men händelsen har också utnyttjats av mer våldsamma element. Nynazister och andra högerextremister ska enligt uppgift ha attackerat människor med utländskt utseende på gatan. De har vid flera tillfällen också sammandrabbat med polis och våldsamma motdemonstranter. Den autonoma vänstern i Sachsen är både stark och våldsbenägen.

    Varför händer detta i östra Tyskland? Tyskland har generellt varit dåligt på att integrera det stora antalet flyktingar på senare år, och våldsbrott i migrationens spår har fått mycket uppmärksamhet. Under DDR-tiden fanns, med undantag av främst vietnameser, knappt någon invandring alls till Östtyskland. Kommunistregimens osanningar skapade också en djupt rotad misstro hos befolkningen mot den officiella överheten och dess ofta moralistiska budskap. Det sitter i.

    Men östtyskarna känner sig också som andra klassens medborgare i dagens Tyskland. De är fattigare. Till skillnad från många av sina landsmän i väst har de som regel inte några privata besparingar att falla tillbaka på. Det var inte lätt att bygga upp en förmögenhet under DDR-tiden.

    Liksom i delar av det katolska Sydtyskland individualiserade inte heller 1968 samhället på samma sätt som i nordväst. Gemenskapen hålls fortfarande högt. Man engagerar sig på ett helt annat sätt än i Sverige för grannarna, stadsdelen eller byn. Heimat, vikten av sammanhang, har åter blivit aktuellt begrepp i tysk debatt. En viktig diskussion, men också en balansakt då det lätt kan bli exkluderande och missbrukas av extrema krafter.