Det tar nio år innan hälften av en årskull nyanlända har fått ett arbete, en siffra som dessutom har ökat de senaste åren. De flyktingar som har kommit till Sverige på senare år har i regel en låg utbildningsnivå jämfört med många infödda vilket gör det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Därtill har Sverige ett generöst bidragssystem som gör att det inte blir tillräckligt lönsamt att ta ett lågavlönat jobb vilka till antalet ändå är få.
Nyligen släppte Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) – som är en självständig kommitté under Finansdepartementet – rapporten "Lönar sig arbete 2.0?". Rapportförfattaren Eva Löfbom har tittat på nyanländas ekonomiska vinst av att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sex olika typer av hushåll undersöktes: ensamstående respektive sammanboende utan barn, med ett barn på två år eller med fyra barn vars ålder är två, fyra, sju och fjorton.
Det korta svaret på frågan om huruvida arbete lönar sig är ”nej”. För sammanboende med ett barn är den ekonomiska vinsten av att en person börjar arbeta mycket liten – tröskeleffekten beräknas till 97 procent (en tröskeleffekt på 100 procent innebär att man ekonomiskt inte tjänar något alls på att börja arbete). För personer med fyra barn är den ekonomiska vinsten obefintlig: ”Sammanboende med fyra barn som saknar försörjning har inget ekonomiskt utbyte av att en person börjar arbeta”.
Resultatet från rapporten är nedslående, men knappast överraskande. De flesta bidragen är inte särskilt stora, men staplar man de på varandra blir det snabbt en ansenlig summa jämfört med att börja arbeta. En trebarnsfamilj utan arbetsinkomster kan få bidrag motsvarande nästan 28 000 kronor i månaden efter skatt, vilket påtalats av Moderaterna i samband med att partiet förra året föreslog en stor bidragsreform som bland annat skulle innebära ett lagstiftat bidragstak.
Ett bidragstak skulle, enligt Moderaternas förslag, spärra utbetalningar som överstiger 75 procent av den nettoinkomst familjen skulle ha haft med en avtalsenlig lägstalön plus bostadsbidrag. Syftet är att minska marginaleffekterna så att det lönar sig mer att gå från bidrag till arbete – vilket uppenbarligen behövs. Utöver ett bidragstak vore det även rimligt att sänka skatten för lägre inkomster för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till ett jobb med låg lön.
Det finns många positiva saker med att arbeta som inte handlar om själva inkomsten. Man träffar människor, får ett socialt sammanhang, övar språket och bidrar till samhället. Men främst handlar ett arbete om att kunna försörja sig själv och sin familj. När den som tidigare har levt på bidrag får ett jobb måste det märkas i plånboken. Det handlar också om vilka signaler samhället måste skicka: Att den som kan ska arbeta. Därför bör Sverige lagstifta om ett bidragstak.
