Enligt svensk lag ska skolan vara likvärdig. Det innebär att alla elever skafå möjligheter att nå sinfullapotential.Men likvärdighetenborde ocksåhandlaom att elevernas kunskapsnivå ska kunna avgöras jämlikt,oavsett vem som sätter betyget.
Därför är det beklagligt att regeringen beslutat att halvera antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet. Från och med nästa år tas de inledande proven i matte, svenska och engelska bort på de högskoleförberedande programmen och blir i stället frivilliga för skolorna (SVT 26/12).
Gymnasieminister Anna Ekströms (S) förklaring till beslutet är det kommit signaler om att lärare har en pressad arbetssituation och att många elever är stressade. Sådana signaler ska givetvis tas på allvar, menatt underlätta för lärarna och eleverna ska inte ske på bekostnad av att de nationella proven avskaffas.
Proven är idag en av få möjligheter som den svenska skolan har att jämföra resultat mellan skolor. Om proven utgör ett stressmoment vore det bättre att lösa detta genom att lyfta bort rättningen från de enskilda skolorna.
Det nationella proven utgör knappast den största källan till stress i svensk skola. I stället bör man fråga sig om lärare och elever får tillräckligt med arbetsro i skolan.
Svaret varierar givetvis beroende på skola. Men det är i sammanhanget värt att uppmärksamma att anmälningarna om hot och våld mot lärare i grund- och gymnasieskolan ökat stort enligt statistik från Arbetsmiljöverket (Dagens Nyheter 8/10). Lärare har bland annat fått tänder utslagna, hår bortslitet ochen gravidpedagogutsattes för så kraftigt våld att hon fick ett missfall.
I en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde 2016 uppgav närmare en fjärdedel av lärarna att de utsatts hot, våld, sexuella trakasserier eller kränkningar inom sin yrkesutövning. På de skolor där detta problem finns torde den våldsamma miljön vara en långt mycket större källa till stress, för både lärare och elever,än de nationella proven. Tvärtom så utgör proven ett viktigt verktyg för att kunna mäta kunskapsnivåer i hela landet. Någotsombetygen inte alltid gör.
Det mest destruktiva med förändringen äremellertidde signaler som skickas till eleverna på de högskoleförberedande programmen: Att stressska avhjälpas genom att sänkakvaliténpå undervisningen.På högskolan tar man inte bort tentor med hänvisning till att studenterna är stressade.
Eleverna skulle gynnas av att redan på gymnasiet få lära sig att hantera sin stress i samband med tentamensliknande situationer i stället för att få en chock när de kommer till högskolan. Redan i dag visar studier att många av de elever som fortsätter till högre studier inte når upp till förkunskaperna. Nedmonteringen av de nationella proven är ytterligare ett steg i den riktningen.
