Boscanin: Nu försämras psykvården

Trots hård kritik har Socialstyrelsen låtit de nya riktlinjerna för vård vid depression och ångest präglas av fokus på KBT. Detta innebär att Sverige avviker från andra jämförbara länder.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Depression och ångest är komplexa fenomen och behovet av att individanpassa vården är stort, annars riskerar den att bli mindre effektiv eller i värsta fall verkningslös. Trots detta vill Socialstyrelsen göra psykvården mer likriktad.

I slutet av 2016 kom Socialstyrelsen med en första version av sitt förslag till nya riktlinjer för behandling av depression och ångest. Enligt detta skulle vuxna som lider av lindrig till medelsvår depression främst erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT).

Myndigheten hade prioriterat olika metoder från 1 till 10, där siffran 1 motsvarar den högsta prioriteringsgraden och 10 den lägsta. I remissversionen fick KBT prioritet 1, medan interpersonell terapi (IPT) fick prioritet 3 och psykodynamisk terapi (PDT) fick prioritet 7. Behandling med antidepressiv medicin fick prioriteringsgrad 3.

ANNONS

Den stora skillnaden i bedömningen av de olika terapimetoderna avviker från aktuell forskning som visar att andra metoder kan fungera lika bra som KBT. I Danmark, Finland och Tyskland förnyades motsvarande riktlinjer år 2015 respektive 2016 och där rekommenderades PDT och IPT i lika hög grad som KBT.

Med anledning av detta fick förslaget hård kritik från yrkeskåren. Tre personer som varit med i arbetet med att fram riktlinjerna gick ut i en debattartikel och hävdade att arbetsgruppen präglats av partiskhet för KBT. På DN debatt skrev 17 nordiska forskare att förslaget skulle ge sämre vård och kosta mer pengar.

Även patienter har varit kritiska. Patientuppropet Rör inte min terapi, som skapades av två psykologstudenter, fick in över 11 000 underskrifter till sin namninsamling. På deras hemsida har hundratals personer delat med sig av berättelser om hur viktig deras terapi varit för dem. Vad som blir tydligt när man läser dessa är att det är långt ifrån alla som hjälps av KBT.

Trots kritiken har Socialstyrelsen låtit de slutliga riktlinjerna präglas av fokus på KBT. Prioriteringsgraden för KBT vad gäller vuxna med lindrig till medelsvår depression har sänkts från 1 till 2, men metoden rekommenderas fortfarande i högre utsträckning än andra likvärdiga terapiformer. Det står även att läsa att medan sjukvården bör erbjuda KBT, IPT och/eller medicinering, så kan den erbjuda PDT. Formuleringen riskerar att få stora konsekvenser för personer som drabbas av depression.

ANNONS

Att de olika terapimetoderna vid jämförelser har visat sig vara ungefär lika bra innebär inte att en och samma metod fungerar lika bra föralla. Personer som inte hjälps av KBT kan hjälpas av någon annan metod och tvärtom. De nya riktlinjerna innebär att den som bäst skulle hjälpas av PDT inte värsta fall inte kommer att erbjudas den behandlingsmetoden. Det gör att Sverige avviker från andra jämförbara länder. Att inte erbjuda rätt hjälp riskerar att få konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå.

ANNONS