Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Boscanin: Naivt att tro att S är ett stödparti

Det kommer finnas frågor där det inte går att komma överens med Socialdemokraterna. Alliansen blir då beroende av att de rödgröna lägger ner sina röster – i praktiken en Decemberöverenskommelse 2.0 – eller att man lyckas få stöd från ett parti som man inte ens vill prata med.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Alliansens fyra partiledare förklarar i en gemensam debattartikel hur de förbereder sig för maktskifte. Som utgångspunkt har de landets främsta samhällsutmaningar: Bland annat bristfällig integration, gängkriminalitet, låg polistäthet, sjukvårdsköer som fördubblats under mandatperioden och landets bristfälliga beredskap för kommande lågkonjunkturer.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den stora ödesfrågan för Alliansen är migrationspolitiken. Självklart behöver man inte vara överens om allt, men invandringen är inte heller vilken fråga som helst. Nästa år slutar den tillfälliga lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd att gälla, vilket ställer ytterligare krav på att kunna ge ett gemensamt besked om vilken inriktning politiken ska anta därefter. Tillsammans skriver partiledarna att den bör ersättas med en ny blocköverskridande överenskommelse, med utgångspunkt i den som slöts mellan Alliansen och regeringen 2015. Det vill säga: En fortsatt reglerad och kontrollerad migrationspolitik, om man jämför med den innan 2015.

Att samtliga borgerliga partier skrivit under på detta är bra. Men samtidigt som partiledarna skriver att man vill ”säkerställa stabila spelregler som håller över tid” har Centerpartiet nyligen gett uttryck för att vilja göra undantag för vissa grupper som saknar asylskäl. Partiet har öppnat för att fälla regeringens förslag om att ensamkommande utan asylskäl ska kunna få uppehållstillstånd för studier – eftersom förslaget enligt Centerpartiet inte är tillräckligt generöst. En sådan inställning främjar knappast förutsägbarhet i migrationspolitiken.

Partiledarna skriver själva att politik både handlar om att vilja och att kunna. En fråga som dock inte berörs i debattartikeln – och som ännu inte fått något tillfredsställande svar – är på vilket underlag Alliansen överhuvudtaget ska kunna regera. Även om man skulle bli det största blocket lär det inte bli någon egen majoritet. 

Den som hårdast har stängt dörren för att överhuvudtaget förhandla med Sverigedemokraterna i enskilda frågor är centerledaren. Däremot är hon beredd att förhandla med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Och självklart bör Alliansen göra upp med det rödgröna blocket  – eller bara det röda, om MP åker ut – i frågor där det går att komma överens. Men det är naivt att tro att det kommer vara tillräckligt för att Alliansen ska kunna utgöra en stabil regering. 

Det kommer finnas frågor där det inte går att komma överens med Socialdemokraterna. Varför skulle till exempel ett parti som tagit varje givet tillfälle till att höja skatten plötsligt gå med på att sänka den? Alliansen blir då beroende av att de rödgröna lägger ner sina röster – i praktiken en Decemberöverenskommelse 2.0 – eller att man lyckas få stöd från ett parti som man inte ens vill prata med. 

Regeringen Löfven har varit svag och inte sällan fått se sin politik röstas ner. Men hur mycket starkare kommer en Alliansregering att vara om den är beroende av Socialdemokraterna släpper fram den? 

Mest läst